lördag 25 december 2010

Tomten kom till Jockarp...

Jockarps egen tomte och kusinerna.

Mollies första jul blev faktiskt en trevlig upplevelse.
Även om det var överflödigt som vanligt, både vad det gäller julgodis, mat och klappar.
Man stoppar ju i sej så man kan tro att det är den sista måltiden.
Och det får man lida för i efterhand.
Men i år hade vi broccoli på julbordet, i fjol tror jag att de nyttiga inslaget var i form av morötter.
Dessvärre var jag inte smart nog att välja det gröna alternativet, utan tryckte i mej av allt som kommer från grisen och även den feta ålen slank ner.

Tomten kom och det var ett roligt inslag som vanligt, att man aldrig tröttnar på detta påhitt, att man gläds när man ser ungarnas förväntansfulla ögon när dom springer och tittar efter detta fenomen i fönstrena och till slut skriker, nu kommer den, nu kommer tomten. Det är hög mysfaktor på det.

Klappar fick vi en hel hög jag och hjärtegrynet, vi måste helt enkelt varit jätte snälla i år.
Mollie fick en gunghäst av mormor och morfar, det ska börjas i tid.
Och sen fick hon en babysitter av sin morbror med familj, den tror jag kan hjälpa oss lite i det vardagliga livet.
Och sen blev det ju en del kläder med, och det är ju alltid bra.
Jag själv fick en prenumeration på tidningen mama, vilken jag kommer att läsa med spänning en gång i månaden.
Man kan väl säga att vi är mer än nöjda av all givmildhet, det var lyckade klappar.
Det blev en avslappnad tillställning, som slutade med soffhäng och uppträde i form av sång och dansuppvisning av Mollies kusin.
Vi avlägsnade oss vid halv nio och gick hem och hängde i vår egen soffa en stund, de var en skön avslutning på denna julafton, bara Mollie mys och jag.

Jag skänkte ju klart min sk fru med en tanke, men det var faktiskt inte så jobbigt som jag hade trott.
Jag tänkte mest på om hon kunde känna en frid nu över jul med tanke på allt som hänt och alla val hon gjort.
Jag undrar om det kan vara så att sorgen håller på att flyga bort med tidens vingar.

Jag kom på mej själv att jag redan tänkte på nästa jul, då kommer ju Mollie att kunna gå, vad märkligt det är att tänka så, men det är ju iallafall en tanke i rätt riktning....Framåt.

Jag sammanfatta julafton med att den var bra, men det är skönt att den är över.


Det är inte lätt och sitta på höga hästar.

Första julen

Med mitt allt.

 Jockarp.

1 kommentar:

  1. vad roligt du tyckte det trots allt med julen var härligt!
    Det var väl inte så besvärligt?
    Jag tror du gillar den innerst inne
    om du kan hitta ditt barnasinne

    Jag tror du i smyg faktiskt njuter
    när vinden kring husets knutar tjuter
    Jag tror att bland mörker,kyla och snö
    bland allt detta, gror hoppets frö

    Hoppet om glädje, värme och ljusare tider
    Såret i själen läker ,för var dag mindre svider
    Jag tror du snart tycker livet återvänder
    och rätt som det är det plötsligt händer!

    Tänk nästa gång det blir jul i stugan
    då har du nog slutat sakna frugan
    Då har du fullt upp att rädda alla saker Mollie kan nå
    En helt ny värld öppnar sig när hon kan gå

    Ni ska uppleva er första vår
    lämna bakom er tiden som varit svår
    Sen blir det sommar, sol och bad
    Då kommer du garnaterat vara brun och glad

    Sen rätt som det är det jul igen med gran och gröt
    Mollie stora tjenen är nu säkert vansinnigt söt
    Du mår bra och dina ögon lyser
    nästan så lycklig så att du ryser..

    <3

    SvaraRadera