lördag 15 januari 2011

Bröllop...

Lite morgonsittning...

Ett brev med snigelposten, ja ni må tro att jag blev glad häromdagen när jag lufsade ner till brevlådan.
De vanliga trista som man hittar i lådan är ju räkningar och reklam osv.
Men just denna dag låg det ett annat litet brev där.
Det är ju alltid trevligt med privata brev, det är ju så att ibland blir man bjuden på någon trevlig tillställning, så först trodde jag att det var något sånt.
Men de var det inte.
Jag kollade baksidan, och där stod det avsändare, jag hann knappt gå upp igenom allén innan jag hade öppnat brevet.
Det var från min nya brevvän, är det inte underbart med post som ligger i lådan...
Detta är lite pinsamt, men jag berättar det ändå, jag luktade på brevet för att känna om det luktade svagt av parfym, precis som man gjorde förr, nu gjorde de tyvärr inte det, men jag har fått det förklarat för mej nu i efterhand varför hon valde att skicka ett opafymerat brev.
Men den anledningen behåller vi för oss själva.
Jag blev iallafall rörd till tårar av att få detta brev, tänk att två människor som inte känner varandra kan ha så mycket utbyte av varandra och att orden som blir till meningar kan vara så känsloladdade och starka att man måste få ut det på ett eller annat sätt.
Jag gillar helt enkelt snigelpost

Ja så äntligen har vi varit och fixat med Mollies pass, hon blev jätte söt på bilden, så nu väntar vi bara på att det ska bli klart, sen kan vi ge oss ut i vida världen.
En sak som är väldigt märkligt med det här med pass är att Mollies pass varar lika länge som mitt, alltså i fem år, jag tvivlar ju på att hon ser likadan ut om fem år som hon gör idag, hur ska jag kunna ta med henne på en tripp när hon är fyra, när hon är en halvmeter längre och ökat reält i vikt. Hur tänker dom där?

Efter besöket på polisstationen så åkte vi till en linslöjdsaffär, jag behövde ha en ny linneduk tills Mollie ska ha sitt namnkalas. Bordet mäter 4 meter långt och 1,30 cm brett, de var alltså inte de lättaste att hitta en passande duk, så efter många om och men så bestämdes det att vi fick beställa hem en duk i rätt storlek. Priset. Ja priset slutade för en enda duk på 2970 svenska kronor, kan de verkligen vara möjligt, ja tydligen om man nu vill ha en fin linneduk på bordet så får man upp med börsen.
Inte klokt, men nu handlar det ju faktiskt om min dotters namngivning, och då kan det inte snålas på något.

Jag och en vän brukar roa oss med på kvällstid att komma på olika utflykts mål som vi ska göra ihop i sommar.
Det är en trevlig aktivitet. 
Jag har sagt till henne att jag har problem att åka till ställen där jag och min sk fru varit och har minnen ihop.
Det brukar gå till så att hon skriver ett förslag och sen svarar jag om vi har varit där eller ej, har vi de så skriver hon förstört på sin lista.
I går när vi hållit på ett tag och det verkade som om vi inte kunde åka någonstans där inte jag och min sk fru varit.
Så kommer det plötsligt upp MÅNEN? Jag skrev att de funkade sen skrattade jag så jag höll på att göra på mej, vad får hon allt i från?
Underbart med låg humor som får mej i min ensamhet till att brista ut i ett gapskratt.

På kvällen blev det ett sent men väldigt trevligt resturangbesök. Det var ett par vänner, jag och Mollie.
Ett intressant samtalsämne som vi diskuterat innan kom upp även i går, det handlar om lycka.
Mannen i sällskapet brukar fråga sej varför han inte är lyckligare, han har ju till synes allt man kan önska sej. Hus, jobb, ordnad ekonomi, en brud han älskar och som älskar honom, fina krya ungar vad mer kan man begära? Så varför är han inte lyckligare?
Jag säger desamma, jag har ju nästan allt, jag fick en dotter som var fullt frisk, jag har så god ekonomi så jag kan vara hemma med henne och se henne växa upp, jag har ett underbart boende, fantastisk familj och fina vänner. Så varför känner inte jag den totala lyckan.
Och vad är lycka?
Vi bestämde att vi skulle återkomma till ämnet över en kopp någon dag, när vi begrundat det som sas.

Det blev även badbaljan för Mollies del, hon måste ju vara ren och fin när det nu stundar fin baluns.
För idag bär det av till Malmö, hjärtegrynet och jag ska gå på bröllop, det blir ett härligt vintrigt flat bröllop, kan de bli mycket bättre.
Jag hoppas och tror att mina vänner som ska gifta sej är mogna och förstår innebörden när dom säger ja till varandra i eftermiddag.
Så att dom inte ser på äktenskapet, med samma "helighet" som min sk fru gjorde.
Jag tror att det kommer att bli känsloladdat.
Det var ju inte så länge sen man själv stod där lycklig och kär och lovade en massa som man trodde att båda skulle göra allt för att hålla, men ack vad jag bedrog mej.
Men vad kunde jag göra när den jag gifte mej med tog så väldigt lätt på det.
Jag skulle givetvis haft bättre omdömme och aldrig gift mej med ett till synes psyfall.
Men jag får ju bara hoppas på att jag lärde mej något av de.

Vi har ett litet problem idag, det är ju sagt att man inte får vara finare än bruden/brudarna.
Hur ska jag göra med min bedårande lilla dotter?
Det kan ju inte vara möjligt att någon skulle vara vackrare än henne i sin fina klänning.
Jag får väl helt enkelt be brudarna om ursäkt för vårt beteende :)

Jag ska försöka avlägga en mer utförlig rapport och lite bilder på bröllopet i morgon, om hur det gick och så, men nu måste vi skynda oss.
För nu ska klänning och fin kostymen på.
För lantisbrudarn ska nu göra succe i storstaden.

Hittade en bild på hur det kan ser ut när radarparet är i gång :)

Finstrassen på i Jockarp.

2 kommentarer:

  1. Men jag tycker visst att vi kommit på massvis med trevliga ställen som vi ska åka till med hala högen härliga ungar! Jag tycker det verkar som ett vattentätt upplägg för en riktigt schysst sommar och varje kväll försöker jag gnugga de grå för att komma med nya försla. Eftersom vi inte hörs ikväll så tänkte jag lämna ett förslag här för dig att fundera över.
    Jag skulle så väldans gärna vilja åka till en handarbetesmässa i Gnosjö i mitten av maj. Har ni varit där? Det kunde varit riktigt roligt!

    SvaraRadera
  2. Hala högen härliga ungar ? Nä nån måtta får det väl vara på tokigheterna, jag menar så klart hEla högen härliga ungar... Näe vi räknar ihop dem blir det väl nästan dussinet..?

    SvaraRadera