onsdag 23 februari 2011

Fotografering....

Gåstolen Mollie har fått låna av sin kompis.

Igår provade vi på en ny runda på berget, det var jag och en vän och barnen, nu snackar vi uppförsbacke.
Jag tror att backen var minst en km lång och de var ingen dålig lutning, de var som en brant skidbacke, men upp skulle vi och upp kom vi.
Min smarta promenadkompis,var tyst hela vägen uppför medans jag pratade, flåsade och pratade lite till, nästa gång ska jag prova vara tyst, hur det nu ska gå..
Mollie fick låna en gåstol av sin kompis, hon provsatt den och de såg rätt bra ut, hon nådde därimot inte ner till golvet, men de dröjer väl inte så länge.

Sen bar det av mot Hällevik och middag så där på en tisdagskväll, gud vad jag älskar spontana upptåg.
Myset var övertrött så hon var lite gnällig, men vi hann iallafall med en runda alfapet utan några större hysteriska utbrott, och lagom till vi skulle köra hem slocknade hon som en klubbad oxe.
Väl hemma i sängen var vi på topp humör igen, ett leende sprattlande litet barn, så det var ju bara att försöka sova räv och få henne att tro att sover mamma så ska även barnet sova, de gick sådär kan jag säga.

Idag har vi varit effektiva myset och jag.
Uppstigning 07.00
Stalltjänst för mej, Mollie låg kvar inne på fårskinnet och lekte med sin mobil.
Nu lär ju wakitakin göra sej, för nu blir det matning av djuren två gånger om dagen och det är ju skönt att slippa ta med sej Mollie ut varje gång.
Satte sen fyr i pannan, så man slipper frysa ihjäl här, känns ju som om vintern kommit tillbaka. Minus tio stod det på lilla termometern. Brrr.
In och piffa till sej lite, och sen in i bilen för färd mot stora city.
In på ica för en snabbhandling, lite nybakade frallor så att fotografen skullle kunna jobba i lugn och ro och med en mätt mage.

09.30 fotografering.
En mer sympatisk och mysigare person är nog svår att hitta, helt klart rätt människa på rätt plats, med rätt jobb.
Han tog fantastiska bilder på mej och grynet, även kusinen och lite hästar fick ställa upp som modeller.
Vi gick på en promenad på berget där vi pratade om livet i allmänhet, vi pratade om vad som hänt mej och vi pratade om vad han hade i sin ryggsäck.
Han sa en sak som fastnade i mitt huvud och det var om min sk fru.
Han sa.
-Det är väldigt synd om henne, men det är ingen som vill trösta henne.
Och det stämmer nog, och dom som nu mot all förmodan skulle få för sej att trösta henne, dom är utan allt rimligt vett och inte riktigt kloka.
Vi avslutade fyra timmar senare, och både han och jag kände en stor glädje över att våra vägar möttes, vi gav varandra en hel del. Och han gav ett löfte om att skicka bilderna så fort som möjligt, även om jag inte får använda dom förens tidningen legat ute i sina månader, så är det skoj att ha för framtida bruk.

Sen lastades lilla grynet in i bilen för färd norrut, vi skulle hälsa på och luncha med en gammal klasskompis.
Det bjöds på en god sallad och efter det kaffe och semla.
Diskussionerna och ämnena avlöste varandra och det kändes som vi setts dagligen efter vi hade slutat skola, med vissa människor är det så lätt att prata, ingen pinsam tystnad där inte.
Tack för en mysig eftermiddag.

Nu blir det till att regera i soffan resten av kvällen.


Jag och myset.

Fina bilder Mollies moster har tagit..

Givande dag i Jockarp.

2 kommentarer:

  1. Nybakade frallor?? En annan fick cheesecake.

    SvaraRadera
  2. Sötnos. Otroligt sö tär hon Mollie! =)

    SvaraRadera