fredag 29 april 2011

Den blomstertid nu kommer...

Underbart.
Var på promenad med söta grannen igår, efter de gick vi hem till henne och angrep frallor och kladdkaka, mums.
Hennes lille killen är 4 månader äldre än myset och nu kryper han, de ska bli så roligt när även Mollie gör det, om hon nu gör det vill säga.
Har en vatten fråga jag måste lösa inom de snaraste med, det är tydligen inte bra att små barn dricker vatten om man har egen brunn och de har ju klart vi, så frågan är nu om jag måste koka allt vatten som myset ska dricka.
Det känns verkligen inte nåt vidare att behöva göra det, och jag får klart inte tag på min bvc sköterska så jag kan fråga vad som gäller, morr.

Och sen var det de här med ord.....
Ja det är ledsamt att man inte kan sätta ord på alla sina känslor, smaker och dofter.
Jag skulle vilja haft fler ord i mitt ordförråd så jag kunde förklara vad jag känner när jag känner alla olika saker som passerar i mitt liv.
Jag gick bort till körsbärsträdet och luktade på en hel klunga underbart vita vackra blommor som pryder detta ståtliga träd, de är snart dax att lägga ut filten där under och bara njuta av syn och doft.
De doftar underbart, tänk att man kan tänka på de trädet en kall novemberdag och drömma sej fram till en ljuvlig vårdag som nu, när det står i full blom, magnifikt.

Jag har inte tillräckligt med ord för att förklara vad jag känner för Mollie, inte heller hade jag ord till att förklara för min sk fru hur mycket jag älskade henne och vad hon betydde för mej, jag försökte men så många ord fanns inte, samma mängd ord hade jag behövt för att förklara hur jag mådde när hon helt plötsligt slog undan benen för mej.
Försöka förklara för henne att ingen människa skulle behöva bli utsatt för det hon utsatte mej och vårt lilla barn som låg där inne i magen på mej.
Jag skulle vilja förklara i ord för henne hur de kändes när hon sa att hon inte ville ha detta lilla barn, när hon bara iskallt sa att hon skiter i både mej och barnet, att hon ville förverkliga sej själv.
Jag försökte förklara i ord om hur det skulle varit om jag gjort desamma mot henne, att bara lämnat henne med ett barn man inte ville ha som ensamstående, ett barn man skulle ha i en familj, tillsammans med någon annan som man älskade och som man hade gjort och planerat allt tillsammans med.
Jag sa i ord till henne att jag inte ville ha detta lilla barn, jag ville ha samma val som hon, jag försökte förklara de i ord.

Jag skulle idag vilja kunna förklara i ord för henne vad hon missar, hur blåst hon faktiskt är, berätta i ord för henne hur lyckligt lottade vi faktiskt var/jag är som blev gravida som fick ett underbart friskt barn.
En liten söt rar underbart vacker liten dotter, kanske till och med den vackrast.
Ett snällt barn som man kan göra så mycket roliga saker med, jag som mamma L och hon som skulle blivit mamma J, saker mamma L nu får göra själv eller med andra fina människor som förgyller våra dagar.
Förklara i ord för henne så att hon kan förstå att hon gjort de sämsta tänkbara valet  hon kunde göra, att hon kommer att förbli en väldigt ensam och för den delen troligtvis en hatad människa för resten av sitt liv.
Jag skulle vilja förklara det för henne på ett sätt så hon skulle förstå det.

Går det?

kejsarkronor.


Lilla blom marodören ;)

Blomstrande tider i Jockarp.

1 kommentar:

  1. Det sägs vara viktigt att ni kontrollerar vattnet i brunnen när man har en bebis, vet flera som har gjort det! Kram

    SvaraRadera