Eden, trädet och ormen....

Nu har jag bråkat med Boxer i över en månad och nu äntligen fungerar TV apparaterna som dom ska, så är det någon som är sugen på att dela soffhörn med mej nu framöver så kan jag till och med bjuda på lite TV tittande, vi lägger till lite popcorn och tända ljus med.
Ja det känns som ett riktigt höst mys och ändå har bara halva sommaren gått, varför är det så att man hela tiden längtar till något annat, som nu när det är högsommar då längtar man vissa dagar till hösten att kunna krypa upp med gott samvete i soffan med lite godsaker och bara ligga och glo på TV, på vintern längtar man till sommaren och småbyx väder.
När man är borta längtar man hem och är man hemma längtar man bort.
Är det så att livet endast är ett enda längtande.
jag längtar till att myset lär sej gå, cyklar, till när hon lär sej knyta skorna, när hon säger mamma, när hon börjar skolan, tills hon träffar stora kärleken tills hon gifter sej och skaffar egna barn.
Herregud vad jag längta och herregud vad gammal och mossig jag kommer att vara då :)

Ja igår var det höstruskigt ute men frågan är om det ändå inte är värre idag, brrr vilket väder, kvavt, grått och allmänt ogästvänligt.
När jag stod och gungade på mysets vagn i går på altanen så kom det lilla rådjuret fram med sin små kid igen, tanken slog mej då varför herregud i himmeln eller vem det nu är har placerat just mej på denna underbara plats på jorden.
Edens lustgård släng dej i väggen.
Här finns ju allt och när jag tänker efter så har ju även ormen funnits här, den som lurade lilla Eva till att äta en bit av den förbjudna frukten i kunskapens träd, en skillnad är dock att vi inte blivit förvisade ur vår lilla eden utan faktiskt får leva kvar här trots att vi blivit lurade.
Ormen som var här lovade att älska i nöd och lust och även ta hand om ett litet barn som var på intågande
Den ormen ändrade sej och har visserligen flyttat men minnet lever ännu kvar. Frågan är hur länge.
Men med tanke på hur länge historien om Eden, trädet, ormen, Adam och hans tjej Eva funnits så är väl risken överhängande att denna historien också kommer att hålla i sej ett tag.
Men just nu i denna stund känns det ganska bra här i vårt eget lilla paradis.

Vi hade lite fika besök i vårt paradis och Mollies kusin var här en vända och lekte, det uppskattades, myset strålade när dom busade ihop, även lite gitarrspel hann dom med, är det den nya lilla Winnerbäck vi har här i Jockarp tro?
Vet inte, men vad jag vet är att jag ska göra allt för att förverkliga mej själv i Mollie att hon ska få chansen att lära sej att spela instrument, vilket instrument de än må vara så ska jag uppmuntra det.
Nja kanske inte triangel.

Kvällen igår blev det festivalande i stora mått, in till Karlshamn vi for och kollade på festivaltåget, det var samba, traktorer, musik och en väldig massa folk, vi gick och kollade karusellerna och ungarna åkte runt runt runt, jag trodde aldrig dom skulle stänga av så dom stackars kräkfärdiga barnen återigen skulle komma nere på marken i säkert förvar hos sina föräldrar.
Men till slut drogs sladden ur.
Jag köpte mej en ny fin tröja som var ganska passlig till mej, väldigt nöjd med de lilla köpet.
Kvällen avslutades med ett kafferep och ett åskväder.

Jockarp.