Politiker...

Helt hysteriskt vad många klick jag har haft på bloggen denna helgen, mitt liv måste onekligen intressera många.
De kan ju vara nyfikenheten på min icke light vrickade ex fru med och ja mer sällan skådat exemplar av arten homo sapiens det får man nog leta efter.
Och anledningen spelar mindre roll, jag tycker det är jätte skoj. Att så många läser och kommenterar Tackar och bockar :-)

En sak jag dock inte förstår det är varför jag blivit blockerad och inte längre står kvar som anmäld till halloweenfesten som jag blivit inbjuden till, jag ser detta som ytterst märkligt :) Kan det möjligen ha att göra med att jag tipsade och gjorde reklam för min blogg på den sidan, Nej det kan de väl inte ha, alla vill väl se den andra sidan på lilla myntet eller, hihi.

I helgen har vi även hunnit med barn och ungdoms idrott, först var det fotboll med lillkusinen, det var hennes första match. De resulterade i seger, nu tror jag i och för sej inte det hade spelat någon större roll, glädjen var lika stor i båda lagen. Vinst eller förlust.
De slog mej så jag fick rysningar i hela kroppen att om några år så kan det vara jag som står där vid kanten och hejar på myset när hon lirar sin första match.
De som också slog mej det var den genuina glädjen, den glädjen som så oftast glöms bort när det mer och mer börjar handla om prestation och pengar.
Här var det småtjejer som varken brydde sej om dom vann eller om deras intresse skulle inbringa några pengar. Här var istället glädjen stor att dom fick gratis korv efter matchens slut, ja det kan väl räcka som ekonomiskt stöd kan jag tycka.
Hur kul hade de inte varit om Mjällbys A-lag skulle fått betalt i form av en bullenspilsner korv efter att dom spelat en match i allsvenskan. De kan jag se som mer rimligt, än som det ser ut nu, kasta inga ägg på mej nu för min ärlighet, men jag är måttligt irriterad på kommunen som lägger alla dessa pengar på en förening som har så god ekonomi och borde kunna klara sig utan större stöd än några andra föreningar.
Man skulle kanske slå sej in på en politisk bana så man kan hejda dessa dårskaper.....Och nej jag behöver inte höra meningar igen om att dom pengarna kommer tillbaka till sölvesborg igen. När jag nu ändå är inne och berör detta ämne så tänker jag fortsätta.

Hur kan kommunen försvara allt dom gör i Hällevik, hur kan man plöja ner så mycket pengar på en enda plats och till på köpet en plats med så få året runt boende som det är där.
Där ska byggas, badhus, badbryggor, det ska byggas läktare, nya planer, ny gatubelysning och jag kan ju ge mej fan på att de ska snart byggas ut så det blir en två filig cykelbana. Allt detta i en by håla med mestadels sommargäster, vilket betyder att det inte inbringar några större skatteintäkter från dom boende där, nej för dom står ju givetvis skrivna någon annanstans och betalar sin skatt där.

Ilskan bottnar givetvis i att man känner sej åsidosatt och avundsjuk, den delen av kommunen som jag bor i, där läggs inte en krona, jo de förstås de läggs några miljoner på att asfaltera en väg som leder till ett tiotal hus, totalt meningslöst i mitt tycke.
Lägg pengarna på belysning, cykelbanor och busskurer så vi slipper att skita knäck varje gång våra barn går utanför huset.
Vem sitter i prioriterings nämnden? det finns givetvis ingen sån nämnd, men det borde faktiskt göra det.
Levande landsbyggd, in my ass....

Vidare blev det lite ponnydressyr, det blev en tidig söndagsmorgon, vi är inte vana vid det, tidiga mornar alltså. Myset gillade det inte alls och var på ett humör som om man vore meteorolog skulle satt klass 3 varning på. Åska, orkan, nederbörd ja och lite sol i mellan molnen. Men väldigt sparsamt med uv-strålarna.

Tävlingen gick väl inte jättebra, men vi lärde oss nog något ändå och faktum var att även i de sammanhanget så slog det mej, att om några år så är myset och jag kanske på väg med en liten ponny i vagnen till en tävling, förhoppningsvis en hopptävling då. Tävlingen varade inte så länge, så jag hann med en runda på berget här hemma och även en längre sväng med ett högre tempo i grannbyn. Vi fikade efter turen på kaffe och fattigariddare på vetebröd, de kittlade dödskönt i kistan.
Sista aktiviteten på söndagen blev veckohandling, jag lommade in på ica och kände mej nästan helt ensam, men när jag sen kom bort till godis avdelningen så kom hela kommunens invånare som jag kände, snacka om att bli tagen på bar gärning, med fingrarna i syltburken,hihi. Ja jag har ett litet återfall vad det gäller sockerintaget. Men gott är det.

Jockarp.