Släkt och vänner ?

?

Än en gång har jag överträffat mej själv och bevisat att jag är en av dom vassaste knivarna i lådan. Ibland blir jag så imponerad av min hjärna och av min klarsynthet.
Det är inget skryt bara fakta.
De som gjorde mej så impad denna gång var att jag hade rätt i mina misstankar vad det gäller, ja ni minns kanske inlägget om dom där rådjursskallarna och hästahuvudet som låg i skogen.
Jag misstänkte en filur och när jag stötte på honom så frågade jag ju klart rätt ut om han visste något om slaktavfallet som låg där och luktade skunk i min skog. Erkännandet kom, vilket jag är glad över, det är ganska skönt att veta var det kom i från och att det inte var nån toking som varit i backen och slängt det.
Kanske löser jag kisthistorien med en vacker dag, vem vet....

Ja och så har jag pratat i telefonen igen, nu med en jobbarkompis som jag inte pratat med på ett tag. Vi diskuterade vad som var på gång och vad som hänt, jag berättade i snabba drag om rättegången och om min ex frus tokiga idér om att hon tror att jag ska betala henne en fantasi summa ( Ja även om det endast varit en krona hon ville ha så hade de i detta läget varit en fantasisumma för mej) För att hon varit gift med mej i tre hela veckor.
Han säger - Jag fattar fan inte vad som hänt, hon som var så mjuk, god och kärleksfull.
Ni gifte er och hade ett barn på gång, återigen orden.
 -Jag fattar fan inte vad som hänt.
Just dom orden är det numera klökvarning på här hemma.
Jag önskar och jag längtar efter att lyfta luren nån dag och i andra änden ska en röst säga. Du Leonora. De som hände hände för att........
Jag längtar till att någon gör slag i saken och vänder på de nu så omtalade myntet. Den sidan av myntet jag sett det är den att jag blev lämnad i en långt framskriden graviditet och med två blänkande ringar på mitt vänstra ringfinger.

?

En del som kommenterar här på bloggen verkar veta eller rättare sagt tro sej veta hur jag och min ex fru levde, man kan nästan tro att dom levt våra liv, kanske någon av dessa människor som nu så fegt väljer att gömma sej bakom datorskärmen och bakom dom anonyma kommentarerna vill göra ett tappert försök att visa den andra sidan. Den sidan om varför min ex fru valde att lämna mej i denna känsliga tid.
Ni tuffingar som skriver att hon hade en sååååå bra anledning till att lämna mej just då, jag frågar er, varför vill ni inte berätta den anledningen?
Jag kan svaret, det finns ingen anledning som är så bra.
Och när dessa fegisa själva ger det en tanke så kommer ni nog faktiskt fram till det själva....Att efter sex inseminations försök, man kämpar, sliter och gråter, man lyckas tillslut, man gifter sej, vad som synes lyckligt.
Sen blir det stopp i huvudet, man flippar ut fullständigt.

Så jag uppmanar er. Cissi, Gotte, Lotten,  dom fantastiska föräldrarna till min ex fru Britt-marie och Sune, ni andra anonyma fegisar som vekar ha köpt hennes bisarra historia.
Att eftersom nu min ex fru är så feg och omogen och inte vågar försöka ge sej på en förklaring till sitt omoraliska och oansvarsfulla handlande.
Så borde de ju var så mycket kuk i någon av er andra så ni kan höra av er till mej och berätta hur hennes sida av myntet ser ut.
Så att jag har en möjlighet att förklara och försvara den historia hon sålt till er, den historia hon sålt dyrt, kanske för dyrt.
Gör er själva den tjänsten. Säg det rätt ut till mej att ni förstår varför, er syster, dotter eller vän lämnade mej, sin höggravida fru.
För i detta läget är jag inte impad av min hjärna.
För fortfarande fattar jag noll och en fråga ni kan ställa er är, är jag inte värd att få reda på vad jag gjort som var så fel.

?

Jockarp.