Mycket gnäll....

Jag känner mej trött och sliten, ibland otillräcklig på något märkligt sätt.
Jag vill vara all tid i hop med Mollie, men när hon är på ett icke toppen humör och visar upp sej som den värsta lipsillen och en drama queen som sällan skådats. När hon ibland är otröstlig och inget jag gör hjälper då försöker jag andas lugnt och räkna, ja och ibland skrattar jag tillslut bara åt det helt uppgivet.
Ja då önskar jag att kloning vore möjligt.
Men som väl är så finns de ju en helt annan sida av det här lilla miraklet.

När hon vaknar upp tar sin lilla mjukissköldpadda i handen, kryper upp så nära så nära, lägger sin lena varma mjuka kind mot min, trasslar in sina små händer i mitt långa hår och somnar nöjt igen, ja då är det minsann svårt att inte smälta.
Jag gör det iallafall.

En liten ros :)

Just nu delas mitt liv upp i en del ilska och frustration och en del glädje och tacksamhet, jag har problem att få riktigt ordning på allt just nu.
Så jag går, jag går långt, jag går uppför och jag går i ett fruktansvärt tempo, ibland stannar jag upp för jag får en tanke som måste skrivas ner eller för att jag ser något lite märkligt och nog är det väl märkligt alltid....
Naturen spelar oss ett spratt här nere i söder, längs Jockarpbyväg stötte jag på en rosenbuske som stod i blom, en liten nyckelpiga på en sten, fågelsång som om det vore vår, kantareller i skogen. Vad är det som händer?
Jag stötte på lite andra saker också, något mindre smakligt och i ögon fallande.
De kallas nog för fågelmat men nja det borde väl finnas något smakligare alternativ kan jag tycka.

Hoppsan, livet på landet så att säga ;)

Men jag slås av att man ser så mycket olika saker när man är ute och rensar huvudet på diverse tankar.

Ja sen var de nu dags för de sista julfirandet med kusinerna, nu var det julshow, de trollades, dansades, sjöngs sånger och spelades teaterstycke. mycket trevligt och som vanligt var dom helt fantastiska dom små liven.
Själv for jag tillbaka 25 år i tiden när vi i småskolan hade vår egen soaré för att tjäna i hop lite slantar till skolresan, om jag inte minns fel gick resan till Tomelilla sommarland.
Soaré var så vansinnigt rolig både för alla i publiken, men även för oss som agerade, vilka minnen.
Jag har efterlyst en film på vår fina uppvisning med tyvärr misslyckats med att hitta någon som hade en förälder som på den tiden ägde en filmkamera och spelat in detta fantastisk upptäde.
Därav ett löfte till min dotter.
Jag ska filma allt myset ska göra :)


Vi avslutar med lite mysigare bilder va...

Mysigaste myset och "korven" :)

Jockarp.