Ute dag...

Utomhus ritt :)

Dagen började med en långtur på berget, enligt stegräknaren på mobilen exakt 9873 steg, bra marscherat, tio kilo mys på ryggen gjorde de hela lite mer utmanande och det gillar jag.

Hästbesök och myset fick rida på den stooora hästen denna gången, att fyra personen kan tycka att det är så vansinnigt roligt de här med häst och barn det är helt otroligt, men alla log vi stort när myset red.

Tack för ritten ;)

De var sen dags att gå upp på berget och hitta den perfekta granen, myset somnade i vagnen så hon fick stanna nere vid vägen med mormor medans vi andra gick off road.
De visade sig vara busenkelt i år, fråga mej inte varför, det brukar vara en betydligt större utmaning, men i år gick vi bara och fluktade i kanten av en granplantering, pice of cake så att säga.
Tre granar skulle vi ha och tre granar hade vi med oss hem.
Jag och myset skulle ha en gran, min brorsfamilj skulle ha en och sen skulle mysets ena kusin ha en egen liten gran på rummet i år.
När vi gick där med våra granar så säger myset kusin plötsligt.
- Jag har världens bästa familj. Och du faster, du är världens bästa faster bara så du vet det.
Nu har han ju bara en faster men man blir allt lite varm i hjärtat när en åttaåring säger så, synd bara att alla inte fattar och uppskattar det.
Vi fikade vid vägkanten på skogsvägen och vad ska man säga, den elfte december och solen tittar fram, man sitter på en stubbe och dricker kaffe och äter lussebullar med dom människor som betyder mest för en, det är svårt att inte då känna glädje och lycka över allt man fått.
Jag har en väldig tur trots allt.

Nöjda granhuggare :)

Efter denna dag utomhus var vi stelfrusna både jag och myset, de var därför extra trevligt att komma in i palatset där en temperatur på tjugotregrader gjorde en så där lagom slö och rosig om kinderna.
Jag lagade en god kyklinggryta med ris som myset gluffsade i sej stora mängder av, jag säger ofta till henne när hon äter med god aptit.
- Mamma kan laga mat hon, hihi hon svarar aldrig varför vet jag inte.

Efter middagen var det dags att göra en runda nötkolor, den första satsen för denna julen.
Efter att jag brottats ett tag med matberedaren så fick jag hjälp med nöthackningen, den bruka ske manuellt i mitt hem, men nu tyckte jag att det var dags att utvecklas lite.
Men jag kan ju säga att det tog lika lång tid att mecka ihop matberedaren som det skulle gjort och hackat de små bruningarna för hand, men nu vet jag till nästa gång hur man gör så då ska det minsann hackas nötter både på längden och tvären.

Trött av frisk luft :)

Och idag är det då den tolfte december, de blir en spännande dag...


Jockarp.