lördag 24 mars 2012

Solstrålen...

Tungt lass .)

Likt rönnerdahl togs det ett skutt ur sängen.
Dörren öppnades ut och äntligen så kom den, den ljuvliga doften av höns och grisskit, den kom emot mej med full kraft och jag njöt.
Tankarna for tillbaka till vårarna när man var liten och cyklade omkring i byn och tittade på alla traktorerna som brukade jorden, när ett hav av fiskmåsar följde lilla bondens väg när han vände den mörka fuktiga jorden.
Jag kände ett lyckorus när ljummen vårvind slog emot mej redan tidigt på förmiddagen, känslan av kärlek.
Leende gick jag och trallade för mej själv och Mollie och funderade ett tag på om det inte var dags att göra som Ronja rövadotter, att ge till ett ordentligt vårskrik.
Jag älskar våren och känslan av att det håller på att bubbla över i mej blir starkare för varje år. Det är förväntningarna och förnyelsens tid.
Allt börjar om...Underbart.


Ridbrallor på, mot stallet :)


Jag kände åter en tacksamhet över att jag är där jag är. En lägenhet på femtevåningen gör mej spyfärdig av bara tanken, jag funderades just på det, om man bott i en lägenhet i en stor stad, hade man då lagt märke till skiftningarna i årstiden på samma sätt.
De finns dom människor som kanske inte går ut så ofta, håller sej inne med sina leksaker, märker dom när våren är på ingång, hum ja jag vet inte, men glad är jag att jag gör det.



Myset Vilhelmsson äter jord och sten, vad är njutningen i det? Jag frågade och hon svarade mej med ett jordigt leende.
Hon mådde som en prinsessa igår, vi var ute från morgon till kväll.
Lyckan är total när jag ser att hon njuter likt sin mor av att vara ute.
Efter middagen sa jag hejdå långbyxa och hej småbyxa, vilken förlösande känsla, man lättade, man svävade fram, sockarna av jag kände gräset mot bar fot.
Den första tvätten för året hängdes ut på linan när gödseldoften lagt sej.
Jag säger bara VÅR bästa tid är nu.....

Lite rast ;)


Gottegrisarna började med en kladdkaka och grädde, myset hjälpte till att slicka på vispen, de hör småbarn till :)
En långpromenad med en vän och mer kaka, ungarna busade och Mollie har nu börjat med ordentliga teaterskratt, hon tycker det är roligt när hon märker att andra tycker hon är rolig, då eskalera de i en raslig fart.
Hon bjöd mej på ett underbart humör igår, de var lilla solstrålen från morgon till kväll, ja just nu finns det inte mycket att hitta att klaga på.
Livet ler mot mej och jag ler tillbaka.

Kan man bli annat än glad ?


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar