Vidare funderingar...

Mollies kusin har nu fått reda på alla testresultat efter att han stack sej på en kanyl på skolgården.
Som väl är verkar allt se okej ut, det dras en lättnaden suck här hemma i byn vill jag lova. Skönt.

Och ja det är minsann inte lätt att vinna på bingot och det är minsann minst lika svårt att reda ut allt som ska göras med vinstlotten.
Jag tog med mej lotten och Mollie och for in till posten i stan, lotten skulle skickas till Göteborg i ett rek brev, innan dess skulle lottonummret skrivas ner eller kopieras.
I med lotten i brevet och en kostnad för kalaset på 69 kronor togs ut.
Ingenstans kunde jag utläsa på lotten vad jag vunnit, de enda som stod var 25000 kronor på drivmedel.
Jag behöver inget drivmedel så jag ringde tillslut till Svenska folkspel och där blev jag kopplade efter många om och men till högsta chefen. Så ska de se ut :)
Jag förklarade mitt ärende och han sa kort och gott.
-Just nu har vi inget sammabete med något företag som tillhandahåller drivmedel så vi betalar helt enkelt ut pengarna kontant.
Fet gillade jag det eller?  Ja det var helt klart ett svar som föll mej i smaken.

De regnade hela förmiddagen så jag tog tag i att baka lite godsaker, myset hjälpt givetvis till, den damen kan man lita på.
De blev även lite gottande på kvällen, vi var ju tvungna att fira både att lilleman var okej och själva vinsten på bingot.
Så jag bjöd familjen på hämtemat, dom delarna av familjen som bantar tog sallad, själv glufsade jag och Mollie i oss en icke fettfri pizza, det var evigheter sen vi åt pizza så den satt som en smäck, men gud så törstig man blev.

Så klart, vad är en dag utan att doppa fingrarna i färgburken, på det igen helt enkelt.
Och de finns tid till funderingar när man står där och ser den gula slitna väggen bli vackert ljus och vit igen. Just nu fnulade jag på det här med barnomsorgen för myset.
Jag fick ett samtal och ett mail om att hon fått plats på det dagiset jag ansökte om, det var ju bra, men problemet kvarstår, det är inte öppet när jag jobbar.
Jag vet inte riktigt än hur jag ska göra, ska jag höra av mej till kommunen igen i ämnet eller ska jag helt enkelt bara efter att myset skolats in låtsas som om jag inte fattat att dagiset stänger klockan sju.
Att jag helt enkelt tar för givet att jag har samma möjlighet som alla andra i kommunen, att ha mitt barn på dagis när jag jobbar.
Att jag helt enkelt kör dit och hämtar henne efter tio på kvällen när jag slutat jobba, kan man göra så?
Nej jag vill nog ge våra folkvalda politiker en chans till att lösa detta bekymmer.
De får bli ett mail till i frågan.

Ja efter dessa funderingar och en småkylig och sen afton med ingång vid halv elva så börjar jag faktiskt se en ljusning. (På målandet då alltså)
Tre boxar kvar sen är det finliret med penseln som gäller, jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, men ombyte förnöjer sägs det ju.
Det blir iallafall ett senare bekymmer, för nu är det färdig kladdat på ett tag, jag ska ha en välbehövlig semester.

För i morgon bär det av, så väskan ska packas, den lär packas snålt för har jag förståt de hela rätt så är det väldigt få bilar dit vi ska och väskan får man ju allt bära själv.
Nu hoppas jag bara att myset håller sej på benen, hon har haft lite febertoppar på kvällarna nu, jag vet inte om de beror på sprutan hon fick, de skulle kunna ge biverkningar så långt som 12 dagar efter sprutan togs.
Att de sen poppar upp tänder i munnen på mitt lilla mys likt kornen en popcorngryta gör nog de hela inte heller bättre precis.

Ja just de ja, ni kommer kanske ihåg kvinnan ur dokumentären kokvinnan som jag tjatade om så hemskt ett tag, hon som hade brutit ryggen men envist fortsatte att ha kor som hon mjölkade.
Ja hon är iallafall död nu, om jag fattade det rätt så dog hon hos sina älskade kor och det var ju skönt i så fall.
Jag slår åter ett slag för filmen, har nu inte sett den, så gör det.

Nu bus med bästa tant N med familj, på återseende.

Jockarp.