Berget förflyttades....

Hur många får plats i en stol ?

Livet kan kastas om och ta olika vändningar väldigt snabbt. Jag vet vad jag pratar om, tro inget annat.
Ja det vet ju alla som följt mej här nu i något år att det har varit förändringar, både goda och mindre goda.
Och vissa som inte var goda när det skedde kan med tidens hjälp vändas till att bli supergoda förändringar, visst är det väl märkligt.
När frun stack var det en stor förändring, när ett mys kom till världen var det en större.
Så kan man hålla på hela livet tror jag, när någon nära dör eller föds så sker stora saker i livet.
En separation, eller ett möte.
Hela tiden är det motpoler i livet, man måste uppleva det otrevliga och de som just då ser omöjligt ut att överleva, för att uppskatta allt underbart ljuvligt som sker och gör livet så där lättlevt som man tror är omöjligt ibland.

Jag var återigen nere i ett mörkt hål, givetvis inte så långt ner och det var inte så mörkt heller som just då när frun lämnade mej.
Så långt ner kommer jag nog aldrig igen, (Förhoppningsvis) men jag var orolig över myset.
Detta fick mej att gå upp i ottan efter en så gott som sömnlös natt.
Mollie vaknade tidigt hon med och jag lyckades få ett urinprov lite smidigt och utan allt för mycket strid.
Vi hängde på låset på vårdcentralen för att ta nya och förhoppningsvis bättre prover.

Och ja dom var bättre, dom var till och med superbra, 4,3 i blodsocker och allt så helt kanon ut.
I det ögonblicket förflyttades ett berg från mitt bröst, vem som fick överta bördan det vet jag inte.
Men så är nog fallet, någon annan fick säkert ett dystert besked i samma stund som jag fick mitt glädjebesked.
Vi hoppad av lycka ut från centralen och Mollie fick en banan, stackare hade ju inte fått nån mat i sej.
Men det fick hon sen, vi firade rejält, rostade mackor med smör och ost, yoggi med kolasmak vilken fest va. Måndagslyx.

Alla ska vara med ;)

Eftermiddagen spenderades i hop med vänner i Kalshamn, närmare bestämt i sommarstaden/kollevik.
Middag, fika och dodis bjöds det upp till, vilka festligheter.
Mollie blev förälskad i ett par skjutdörrar, som efter hennes framfart var i stort behov av putsning. (sorry)
Årets första getingstick var ett faktum, aj min arm, visserligen var det mycket behagligare än det jag fick förra året, det utdelades ju mitt i planeten.
Hammock hittades och den skulle givetvis prövas, snillevännerna kom sen på att det fanns gungor i området så där blev det givet ett besök till allas glädje. Dock utbröt meningsskiljaktigheter om när detta gungande skulle avslutas.
Trots lipsillandet hade vi en trevlig eftermiddag och vi konstaterade även denna gång att det går för långt mellan mötena.

Hur kul som helst ;)

När myset lagt sej för kvällen så skulle jag avnjuta mina sista små godisbitar innan sockeruppehållet som startar idag.
Tanken var att jag skulle njuta av varje liten bit, men de hann jag inte ;)
Som sagt, nu börjar den seriösa jakten på ett hälsosamt och målmedvetet satsande till NewYork, ingen ska säga att jag inte gjorde vad jag kunde i allafall.
Jag ser målgången.

Kommer att sakna er...

Jockarp.