Surpellar och Kungen....

Jag har nu fått en hel hög nya läsare på bloggen vilket klart är väldigt roligt, detta må möjligen bero på en debatt jag hade på ett forum på nätet vad det gäller vad som ses lämpligt eller ska jag säga olämpligt
Debatten handlade om att en person som kallar sej för journalist lagt ut på Sveriges största gaysajt QX:se hemsida en film från paraden där en viss ex fru är med och sprutar vatten ner mot paradtåget och de som medverkade där.
Jag poängterade att jag tyckte att det var illa att QX uppmuntrade dessa dårar med att låta dom vara med i en film som borde handlat om kärlek och glädje men som i stället förvandlades för en del i tåget till rädsla,tårar och ilska.
Journalisen ursäktade och bad om ursäkt på deras vägnar och det var ju stort och förståndigt.
Hade de stoppat där hade väl debatten ebbat ut i det skedet, men nej, journalisten och tillika "kompis" till ex frun kunde inte hejda sej och lägga band på sej så debatten fortsatte och de blev på sina ställen en väldigt låg diskussion.
Kanske lite märkligt kan man tycka för journalister brukar ju vara tränade att föra sej i tal och skrivt, så var dock inte fallet med denna.
Det kan ju ha att göra med att åldern är låg, möjligt att detta är hennes första jobb. Trist för QX då kan ju jag tycka.

De om det.
Jag hade backträning i går, gott var det, tanken var fem rundor upp, men det slutade på elva, något stel i en del muskler just nu men det ska det rådas bot på under dagen.

Gårdagen bjöd på mycket växlingar. Vi åkte över sundet, Mollies humör var inte det bästa, det var gnäll och gnäll mest hela tiden, hon skulle inte åka vagnen och hon skulle inte gå, det enda som passade var att jag skulle bära henne och det passade minsann inte mej ett dugg det.
Hon blev sur och jag blev sur, vi var väldigt suriga.

Vi åkte tillbaka till Helsingborg och gick på en pizzeria, där möttes vi av ett jätteleende och en super trevlig kille, han gjorde min dag så mycket bättre. De slog mej nämligen, tänk om vi kommit in där suriga som vi nu var och blivit bemött av en suring, ja då hade man nog kunnat sätta sej i bilen och vända hemåt surare än nånsin. Detta hände då inte utan vi fick en trevlig stund till bords.

Fler än vi som ville se kungen...

Vidare väntade konsert med Herr Winnerbäck. Sofiero är en vacker park i vanliga fall, än vackrare var den i går..
Detta var konsert nummer 10 i ordningen för mej, men den första för Mollie. (förutom när hon låg i magen då förstås)
10 gånger och alla har varit bra.
Denna var rockigare än någon förut, men jag får nog erkänna att jag saknade töserna han brukar ha med sej, Anna, Idde eller Miss Li hade gjort succé, även hovet hade varit gott att få en återförening med, men vem vet, plötsligt händer det.
Jag supergillar hans bakgrunds filmer, att i järnvägspår ha med ett par gungor som gungar i otakt och att det kan påverkar mej så starkt, de gör mej väldigt glad, tänk att få rysningar av ett par tomma gungor, hmm, överkänslig kanske?
Avslutningen var Söndermarken vilket jag tycker var ett bra men kanske lite fegt val, fegt var det däremot inte att han drog av "om du lämnar mej nu" utan duettkompis, det var vågligt och mycket bra gjort.
Glad var jag över att han inte spelade kom änglar, denna låt ville jag alltid höra live innan och blev nästan lite putt om den uteblev, men nu var det alltså skönt att slippa, den gör fortfarande ont att höra.
Mollie sov en stund så då gick jag fram ganska långt fram, när hon sen vaknade stod jag nästan längst bak. Ja det var en lite annorlunda konsert men jag är glad att den genomfördes. Så tack Lasse för en fin kväll.
Vägen hem handlade om apan Nicke, myset var vaken hela vägen och vi var inte i säng förren närmare ett, men vad gör väl det.

Tack för upplevelsen ;)

Jockarp.