Förveten ;)

Mysets första riktiga krigsskada...

Myset skulle in på fem timmars dag på skalbaggen, hon såg lite moloken ut när jag skulle lämna henne, så klart går det över men det är ändå lite sorgligt.
Jag vill att hon ska vara den lilla solstråle hon är och då även när inte jag är med.

Jag for iallafall hem och styrde upp ett och annat på gården, lite buskar skulle klippas inför vintervilan och jord skulle bytas ut.
Jag kom på mej men att jobba sakta, detta för att tiden skulle gå, jag saknar nog mitt mys ganska mycket ändå.
Jag fick en spontaninbjudan om kaffe under förmiddagen och direkt svarade jag VI kommer.
Helt fel Mollie var ju på dagis och det var ju bara jag, märklig känsla.

Lite socialisering var ju tvunget och det är inga som helst problem, det är folk i palatset dagligen (och fler kommer det) som jag kan växla några ord med, när helst jag har lust.
Jag är ett socialt monster, jag ser tecken på det allt som oftast.
En del kallar det för nyfikenhet och ja är det inte så det är?
Att man är nyfiken och intresserad av andra människor där i mellan måste man väl kunna dra ett likhetstecken med social, eller är jag ute och cykla igen.
Och folk får mer än gärna sätta in mej i facket, förveten och nyfiken, för det är just vad jag är :)Jag väljer dock ordet social.

Inbjudan till föräldramötet hade gått ut och jag såg med stor glädje och nyfikenhet fram emot detta.
Jag har en del frågor som förskollärarna och jag inte lyckats reda ut, de såg jag nu som en möjlighet att kunna göra på detta möte.
Även att få träffa de andra föräldrarna såg jag som positivt och viktigt.
Men när jag skulle hämta upp Mollie fick jag tyvärr vetskapen om att de ställts in, nu för andra gången sen hon började på förskolan.
Anledningen skulle tydligen vara att chefen sagt upp sej, snacka om att dra ner rullgardinen, pang bom bara.
Ja så nu vet varken fröknarna eller vi föräldrar hur framtiden ser ut med denna flexibla förskola.
Fortsättning följer.....

Mer socialverksamhet följde sen under eftermiddagen, en vän till familjen var på besök och Mollie hade som vanligt roligt med henne.
Sen var vi var ute och hjälpt morfar att måla lite med falurödfärg. Bra färg de där med tanke på att den är vattenlöslig.

Vad det gäller uppladdningen in för loppet till helgen så blev jag skeptisk under dagen om det var så värst smart att köra på så hårt på löparbanan.
Värken kom smygandes under dagen, och fram på kvällskvisten var baksidan av låren rejält ömma. Massage hade varit trevligt :)
Men brist på personlig massör fick jag nöja mej med lite värmande salva.

Prova mormors förkläde :)

Nej nu måste jag förbereda mej för att ta emot en tidning som ska skriva ett reportage och vid middagstid ska jag utvärdera psykologhjälpen.
Full fart....

Jockarp.