Den ständige tvåan...

Upptempo...

När min dotter rabblar alla veckodagarna från måndag till söndag blir jag förvånad och mäkta imponerad. Vem har lärt henne det? Inte jag iallafall.
Likadant är det med räknandet från 1-10 jag har då inte lärt henne det, jag undrar just om det kan vara skalbaggen som är skyldiga till denna utveckling.
De dansas mycket i borgen just nu och det testas olika danssteg, det ska dansas framåt, bakåt och de ska även dansas på sidan. Socker söt givetvis.

Ballad...

Igår var en dag då jag kom ännu lite närmare min författardrömmar. 110 tio sidor närmare bestämt. Resterande tänker vi klippa på tisdag. Det är bra när prosecess skrivandet är över och man kan korta ner och plocka bort känslorna, jag läser inte längre med känslan och minnena Jag tänker inte på det fina som min ex fru och jag hade, heller tänker jag inte på hur fruktansvärt dåligt jag mådde. Nu läser jag rakt upp och ner och ser på det grammatiska, tempus och stavningen. Just nu är det bara ord. Och det är härligt, jag har fått en paus jag är så gott som färdig bearbetad.
Nu kan jag ibland tänka att jag skiter i vilken anledningen var till att hon lämnade mej, jag söker inte svaren längre.
Jag fick frågan häromdagen om jag kommit över henne, mitt svar var.
Jag är på mycket god väg men att jag inte trodde att jag skulle komma över henne helt förren jag hade en ny kärlek i livet. Jag gillar att jag är ärlig mot mej själv och jag har den insikten. Skönt
Jag fattade ett beslut under gårdagen och det var att använda mej av mig, dig och sig. Beslutet kom efter att jag fick känslan av att vissa läsare blir provocerade och retade på det. Min mening är att människor ska läsa min bok och ta in vad som står, inte att hålla på att reta sej på mina ordval. Onödigt liksom.
Jag rättade alltså in mej själv i ledet och ibland är det nödvändigt och helt klart bra för mej. Och valet var mitt eget. Så nu verkar det nästan som om även språkpoliserna ska kunna läsa min bok utan att få ett psykbryt :) Okej, vissa saker ger jag mej inte på och det är att använda dom istället för dem. Dem låter alldeles för stelt i mina öron. Ogillar.

Dagdrömmarna består nu ofta i att jag går i en affär eller på bibblan och ser en bok där det står att författaren heter Leonora Vilhelmsson, hihi jag blir fnittrig av bara tanken. Undra vad min gamla svenskalärare skulle säga då, hon som snålt bara gav mej en tvåa, förvisso var jag förmodligen inte värd mer. Men lite kul är det att tänka på det. Jag är en stor tjej nu :)

Och så lite små grodor :)

Nepp nu ska jag spela in en liten hemmahosfilm. Mollie blir äldre och det ska dokumenteras, filmen ska användas även i ett annat syfte, så det måste bli bra :)  Ikväll blir det skidbacken. Fullt upp alltså.

Jockarp.