fredag 15 februari 2013

Öppenhet....



Jag var trött likt en gnu som hela tiden behöver vara på sin vakt där ute på savannen, fy det var tufft att jobba och inte sova. Bit ihop jovisst.
Men det var bra mysigt och komma hem och hitta triss i kusiner sittandes under filten tätt tillsammans. Det värmer i hjärtat det.

Jag har fått ett förslag på omslag på min bok, det känns redan så grymt bra. När jag såg det första gången på mail i min mobil så spreds en stolthet i mej. De kändes som om boken redan var tryckt och att omslaget fanns på. Så är det ju inte men det känns vekligare för varje dag som går. Snart står jag med min bok i min hand och kan stolt kalla mej för författare. Wow den känslan vet jag inte om jag ens kommer att försöka förklara i ord.



Efter middagsvilan som även jag hängde med på så körde vi till en gammal jobbarkompis som är en mycket god vän, en vän man kan blurra om allt med. Härligt. Vi blev bjudna på jättefika med frallor och vidare då semlor. Jobb, bok och barn var några av dagens ämnen. Vi drog sen vidare mot stan för att hämta hem lilla kusinen som var på gymnastik. Mollie hoppade lite försiktigt på madrasserna och kikade på rockringarna. Jag surrade med en jobbarkompis som hade en grabb i samma grupp. Roligt när man stöter ihop även på fritiden.



Jag skickade ett mail till en person som jag blivit lite nyfiken på. Jag har gått och funderat lite och jag kunde inte låta bli att ställa mej frågan: varför säger man inte oftare till människor vad man tycker? Både trevligheter men även otrevligheter. Lite mer öppenhet skulle ju inte skadat.
Hur som, så tyckter jag att denna människa var söt, spännande och hon väckte en nyfikenhet i mej, varför skulle jag då inte berätta det? jag skulle ångrat mej om jag inte gjort det och jag vill inte ångra mej. Jag ska bli bättre på att bli spontan, i detta fallet hade jag då redan berättat det fejs to fejs vad jag hade på hjärtat och sluppit fundera och vidare då skicka ett mail.
Jag har lättat på trycket vilket kändes bra.

Kvällsaktiviteter i form av lerlek och bokläsning, sen var det godnatt för lilla fröken.


I en dimma av trötthet satte jag under några få minuter baksidetexten till boken. När det går så enkelt och det känns som alla bitar faller på plats så skulle jag kunna tänka mej en framtid som författare.
lättlevt.

Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar