Snölådan...

Hur var det nu, fick man hoppa i sängen?

Inte en lugn sekund under förmiddagen. Vi var ute och körde traktor och fick lite gott friskt syre i oss. Välbehövligt. En vän och hennes lilla tjej kom på besök. Mollie fick en super fin mössa av märket Olivia, den tackade vi för. Vi fikade gott och surrade om de mesta. Jag har en förkärlek just nu till människor som funderar på framtiden, människor som vill mer, utvecklas. Visst jag är förvånad ibland när jag tänker tillbaka i tiden några år, när jag själv inte kände att jag hade några behov till att utvecklas något nämnvärt. Men tiderna förändras. Nu hade jag inte kunnat leva en enda dag utan att utmana mej själv och försöka utvecklas som människa. Jag hade dött av tristessen tror jag.
Mollie var på sin vakt och höll hårt på sitt revir den första timmen, men de släppte sakta men säkert och efter ett tag lekte dom bägge tjejerna fint tillsammans. De fanns tydligen väldigt mycket spöken i palatset under gårdagen, båda damerna pratade om dessa spöken. själv såg jag inga.
Vidare spelade den ena piano och den andra dansade. De stökades upp rejält men var gör väl det. Jag har ju all tid i världen att plocka undan saker, jag intalar mej det iallafall.
Innan vårt besök lämnade Jockarp pussades och kramades dom små tjejerna. Underbart att se.
Jag hade tanke på att myset skulle sova middag men min tanke och lilla frökens handling gick inte stick i stäv inte. Hon var vaken.

Efter festen...

Men som så ofta tog tröttheten överhand och hon tuppade ofrivilligt av i soffan. Det är helt enkelt bara att vänta ut dom små liven :)

Hoppsan..

Igår var det exakt en månad kvar till loppet som ska springas, detta lopp vi laddat för nu i månader. Själva resan ska bli grymt kul, men visst är jag nervös att jag inte ska komma i mål. De räcker liksom med en förkylning så är loppet kört. Snörpligt att falla på mållinjen. Lite sjukt ändå att för ett år sen hade jag inte en tanke på att springa mer än om jag skulle av någon anledning blivit jagad. Nu springer jag och njuter av det, oftast i allafall.
Gårdagen blev en sväng på 8 km ingen rekordtid direkt jag fick två telefonsamtal som jag ansåg så viktiga att jag slog av på takten och gick istället men eftersom jag var inne på tredje dagen i rad av löpning ansåg jag det helt legalt.
Myset och jag tog en kvällstur till mormor och morfars hus, när vi kom hem igen såg Mollie sandlådan vilken hon då skulle lek i, lagom kul när allt var fastfruset och täckt med snö. Efter många om och men fick jag in henne i värmen.

Sandlåda?

Jockarp.