måndag 3 juni 2013

Stressad av lugnet...

Bygger murar :)


En sak jag lärt mej och en sak som förändrats radikalt sen jag blev mamma, det är tempot. Jag hade en vana att jobba stenhårt en kort period för att bli klar med mitt uppdrag så fort som möjligt. Så är det inte längre.
Nu görs allt i sakta mak. Jag skulle köra in ved i källaren under gårdagen, en syssla som jag bruka göra i ett rasligt tempo, just för att slippa det. Det går inte längre. Nepp nu pockade lilla fröken på min uppmärksamhet ideligen, hon ställde sej i källartrappen och sa stopp när jag  kom med min skottkärra och var på väg ner fullastad. Gaaah det var bara till att stanna till, busa lite med myset, pussa och krama henne lite och sen be om lov att få passera. Ja det tog tid och ibland blir jag stressad av att allt är så lugnt, att det tar sån tid.
Jag vet att det är bra att ta de lugnt och jag har ju gott om tid, men ändå.

Vi sjunger väldigt mycket ihop, jag har kanske inte världens bästa sångröst, men vad gör väl det? Min dotter uppskattar mina sånginslag och hon drar gärna igång direkt på morgonen med blinka lilla stjärna eller i ett hus i skogens slut. Ofta starta detta sjungandet när det hände något i vårt liv som hon associerar till sångerna. Ibland bräker mormor och morfar och då börjas det på Bä bä vita lamm omgående. Det är trevligt måste jag säga.

Smet....

Jag tycker oftast om det här men sandlådan, jag tycket om att se det kreativa i min dotter. Jag ser henne skapa och jag hör henne fantisera om diverse olika saker. Men i går gick det över styr allt för många gånger. Flera timmar var hon i grushögen, huxflux skulle hon in ett ärende, vilket givetvis resulterade i mängder av grus på mina nytvättade golv. In på toaletten och tvätta händerna, avloppet fylldes med grus. Jag räknar kallt med fetestoppet Arne där inom det närmaste. Likadant med badkaret, hon badar nästan varje dag nu och resultatet ser liknande ut, hela botten täcks av sand när jag spolar ut hennes badvatten.
Vi tog lekandet till högre höjder då jag fyllde en spann med vatten. Hon gjorde pannkaksmet informerade hon mej om :)

Kvällen med bingodejt, det blev tyvärr spridda skurar, nit så det stänkte om det alltså. Det gör mej inte så mycket jag bryr mej egentligen inte om spelet, det är dom goda samtalen jag är ute efter. En mycket trevlig afton då barnen var ömsom sol och ömsom regn. Som det ska vara alltså.
Jag lät min vän läsa slutet på min bok, lite spänt är det minsann att låta någon annan ta del av den. Men snart är den känslan historia hoppas jag.
Jag fick komplimanger och en mening som jag får funderar lite på. Min vän sa.
- Det känns inte som det är du som skrivit detta.
Jag gillar det på ett vis. Jag visar upp en sida i mitt skrivande som inte visas i det verkliga livet. Det är lite cool tycker jag. Samtidigt vill jag att dom människor som läser boken ska känna igen mej i den.
Okej att jag har en väldigt filosofisk sida och den har nog aldrig förut kommit fram.
Kvinnan jag tog hjälp av för några veckor sen, hon som läste och dissade delar av min bok hon sa att det kändes som att det var två olika människor som skrivit i boken. Jag tycker att det låter spännande. Jag vet ju nämligen hur det ligger till :)

Vem har sagt att man inte kan ha olika skor?



Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar