Datortrubbel....

Gaaaahhhh...

Ja och där satt jag åter i hissen med min okunskap i ämnet datorer. Därav det uteblivna inlägget under gårdagen. Som tur är har jag helt otroliga människor i min bekantskapskrets som hals över huvud kastar sej in i bilen och är mej behjälplig när jag har svårigheter i livet. Tack ;)
Vi har i alla fall levt livet i ett som vanligt högt tempo.
Jag har stämplat in på bruket 05.25 mer ord behövs väl knappast. Min samåkningskamrat och jag har haft goda samtal om kärlek. Han säger ord som att jag förtjänar kärlek, när jag låter det sjunka in så kommer tankar om att det förtjänar väl alla. Jag förstår vad han menar och det är vänligt, han tycker att jag haft nog med otur och att jag behöver ha en trygg, snäll och pålitlig människa i mitt liv. Var finns hon och skulle jag se henne om hon kom förbi mej, har hon kanske redan gjort det. Ja vem vet.

Jag har fått äran att köra mycket truck på grund av bristande kompetens på skiftet. Jag gillar att sitta där och filosoferar men jag är ovan att sitta i samma stol i åtta timmar så jag har varit lagom öm i ändan vid skiftet var slut.
Jag har varit på skalbaggen och jag och fröken har haft ett utvecklande samtal om min dotter.
Jag har absolut inga klagomål på dagiset, jag har varit nöjd hela tiden.
Jag vet att Mollie trivs där och jag själv trivs ypperligt med fröknarna. Jag kommer att sakna dom nu när myset ska klassas upp till avdelningen för större barn.
Vi pratade om hur myset fungerar i grupp om hennes motorik och språkkunskaper.
Jag var nyfiken på om hon fick några psykbryt på dagis, det fick hon inte och fröken konstaterade att någonstans måste det "pysa" över och att det då vanligtvis gör det hemma. Jag tycker ju inte att dom är så roliga men det känns ändå bättre att det sker hemma i stället för på ICA.
På det stora hela verkar hon vara en helt vanlig liten 2 1/2 åring, nja inte riktigt vanlig, hon är ju min lilla tjej ;)
Stärkt av det fina betyget mitt mys fick så åkte målarsakerna fram i palatset. Jag passade på att skala potatis och prata med min bästis från norr. Icke rumsrena samtal vår vana trogen. Rumsrent jo visst när jag tittade förbi min målande dotter så ångrar jag både att jag lät henne måla och att jag har färger i huset. Tanken slog mej ännu en gång att färgerna borde kastas ut och att det aldrig skulle köpas några nya.
Men jag vet ju hur kul hon har.

Jag har hunnit med att klippa ännu en mil i löparskorna jag förstår inte hur jag nånsin ska kunna ställa skorna på hyllan. Jag tror att det är mitt ställe att få "Pysa" ut på. Löpningen gör mej väldigt gott.
Vi har hängt på lekplatsen och även lyxat till vardagen med popcorn en kväll. Livsnjutare av stora mått.
Nu laddar vi för en supertrevlig festivalvecka i stan och givetvis är jag spänd på när min bok ska dimpa ner på Månsagården.
Men ännu ett par dagar på bruket väntar. Plikten framför allt.


Inget fel på den motoriken ;)

Jockarp.