Havsdissning...

Sol och bad på Hälleviksbadet, havet i all ära men ibland är det skönt att hänga vid poolerna för att slippa all sand överallt.
Massa mys och givetvis intogs lunchen sittandes på en filt i gräset. Jag tror faktiskt aldrig att jag ätit så mycket mat på en filt någonsin som jag gjort i år. Jag gillar det. Maten bestod av pastasallad och helgrillad kyckling alla åt och njöt. Lättlevt.
Mollie gick igång på vattenrutschbanan, jag var inte lika glad som hon, jag har lite problem med att släppa taget om henne, jag tror inte att hon klarar allt, vilket hon nu faktiskt ser ut att göra ;) Hej hönsmamma.

Även badkrukan av stora mått stora fröken Vilhelmsson hoppade i mellanbassängen, graderna kan kanske legat mellan 20-25, gränsfall för mej men för min dotters skull fick jag bita ihop och hoppa i.
Den minsta lilla bassängen kunde dom busa i själva, det krävdes ju förstås uppsikt från mammorna, men det var ändå så att man kunde sitta i solstolarna en stund vilket var skönt. Mollie tuppade av och sov på filten i gräset en timme vilket var behövligt hon var väldigt aktiv. uppvaket gick fint, från filten via en flaska vatten skrattandes ner i bassängen igen. Det är så det ska va.
Glass är ett måste på sommaren så innan avfärd hem så slank det ner en glass från en pinne. Lika självklart som glass är en varm sommardag är det ju med kvinnor klädda i klänning, jag älskar det och i går fick jag minsann möjligheten att känna känslan av att ha en klänning på mej. Mitt sällskap hade nämligen en klänning vilken jag nu tog tillfället i akt att prova. Jag tyckte jag blev söt i den men mitt sällskap flinade och mumlade något om att det var ovant och olikt mej. På något vis tolkade jag de som om jag inte bar upp den så bra, men jag kan ju ha fel ;)

Väl hemma åkte löpskorna på. 8 km skulle avverkas och det i 27 grader gassande sol. Det gick overkligt bra, pigg som en mört sprang jag och tänkte på blommor och då främst på en daggvåt röd ros. Jag gillar tankar som inte är självklara, jag hade nämligen ingen fundering alls på morgonen när jag klev upp om att jag skulle tänka på rosor under eftermiddags löpningen.
Mollie var som ett kreativt monster när jag kom hem. Hon fyllde på vatten i sin stövel och sen gick hon ut på altanen och målade med vatten, jag gillade allt förutom själva vattnet i stöveln. Efter det skulle hela vintermunderingen på. Ibland fattar jag verkligen inte vad allt kommer ifrån.
Älskade tokunge.

Jockarp.