söndag 22 september 2013

Avis....



Flyttdags, ja, inte för mej då vilket jag ser som en utmaning för tok för stor för mej. Det hade helt enkelt varit helt omöjligt att flytta från Jockarp jag tänker då inte enbart på kärleken till min hemby utan även på alla pinaler man samlar på sej under årens lopp. Saker som man tycker sej inte klara sej utan.
Nu var det min nya svärmor som skulle flytta på sej en bit, från lägenhet till hus. Allt var förberett in i minsta detalj vilket underlättade hela proceduren avsevärt. Allt var packat i lådor och det stod vad dessa lådor innehöll vilket gjorde det busenkelt att placera på rätt ställe vid det nya hemmet.
Ett par timmar sen var vi klara, kaffe och socialisering på altanen. En härlig stund med glada pratande och skojande människor.

Utbjudna på restaurang där notan var fri för oss flyttarbetare. Besöket gick bra och barnen skötte sej exemplariskt trots att tröttheten kommit smygandes.
Vi drog sen hem till byn och intog kaffe och chokladskålen åkte fram.
Surr och blurr fram tills att myset kom in både ner kissad och ner bajsad. In i badet för rengöring.
Efter badet blev det lite lugnt soffhäng fram till min löparkompis med familj kom, där slutade allt lugn. Total speedning och borgen förvandlades ännu en gång till en galoppbana.
Helt hysteriskt, men hysteriskt roligt.

Nattningen blev något besvärlig då bägge fröknarna var upp i ett högvarv som sällan skådats.
Mollie skulle på toa och dricka ideligen och dom andra höll på med sina små märkliga saker ;)
Trevligt var i alla fall att höra att förgående dags strandhäng var uppskattat.
-Jag vill åka till stranden igen, till den stranden som vi var själva på.
Jag ser det som ett gott betyg på att dom enkla små saker vi gör med våra barn är bra saker, saker dom kan minnas.
Nog blir man glad alltid.

Dagarna går och det i en väldig fart, det är ett som är säkert. Men jag hinner med och det är ju huvudsaken.
Det var åter en bra dag att lägga till i minnet och i lilla asken.
Dom kommer ofta nu dom fina dagarna och ja, jag vet att det missunnas av vissa. Men jag tar det.....



Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar