Lillejul....

Glädje likt den småbarn känner inför tomtebesöket på julafton strömmade genom två fröknar i Jockarp under gårdagsförmiddagen.
Den nya fina pannan som ska värma oss ett antal år kom hemåkandes på en lastbil. Äntligen.
Arbetet på börjades omedelbart att med traktorns hjälp lyfta ner den i källarhalsen.
Väntan var sen olidlig på en vän till familjen som även är rörmokare.
Halv fem anlände han. *morr*
Givitvis ska det vara lite motstånd, de får liksom inte gå för enkelt.
Inget passade så nu väntas ny håltagning i skorsten för att få alla på rätt plats. Inflyttning är alltså fortfarande ett frågetecken.

Jag drog till bruket på ett projektmöte och min kära särbo tog alla barnen med sej till Kristianstad och museum besök. Barnen uppskattade det och allt hade gått fint.
Ingen av oss såg de som ett alternativ att köra hem till en nerkyld gård och börja laga middag. Vi möttes i stället upp på en restaurang. Fullt ös med tre små tjejer som väntar på mat. Livets prövningar. Det skulle visa sej bli fler prövningar innan mins grön runa ögon skulle slutas för dagen.
Maten var till belåtenhet och tallrikarna slickades. Kaffe och bus följde sen i ett något för varmt undantagshus.

Prövningar ja. Nattningen av ett litet mys blev ingen behaglig upplevelse precis. Helt oxtokig var hon och det höll i sej tills hon stupade in i min öppna famn totalt genomsvett.
Men jag har gett mej tusan på att detta är det bästa att göra, att bara vara där när ilskan och frustrationen slår till, när den sen lämnar så är jag där med min trygga famn och välkomna mitt lilla mys in i den.

Hon sov oroligt och skrek till ett par gånger, kanske är den en drömperiod som gör sej besvärande eller är det kanske dom rådande omständigheterna. Ny familj i kombination camping. Hur som helst så vet jag att det blir bättre, att det blir enklare.
Palatset är en trygg plats att leva i frågan är ju bara när vi flyttar dit igen.....

Just nu 14.1 grad och i natt väntas frost

Jockarp.