Småbönnerna...

Vi gör lite som vi vill på landet ;)

Jag förstår inte människor som säger sej tycka att det är skönt att vara ensam i en relation, att dom gillar tiden från barn och sambo.
För mej är det hela grejen med ett förhållande, att just vara tillsammans.
Jag vill vara tillsammans med min sambo hela tiden, ensam har jag varit länge nog.
I går blev vi lämnade ensam på förmiddagen myset och jag.
Jag gillar det inte, men friheten är viktig.
Och visst höll vi oss sysselsatta med diverse saker, vi städade stora delar av huset och vi angrep potatisstycket ännu en gång.
Upp på flaket på Kingen och iväg ner på vesan bar det. Jag hackade och myset plockade upp potatisen och la den i säcken, teamwork.
Men vi nöjde oss inte där inte, nepp ut i äppelträdgården och skördade olika sorters äpplen, söta, röda, gulgröna, fläckiga och även ett par ruttna fick vi med oss. Mollie provsmakade en väldig massa så spannen som skulle till hästarna blev proppfull med halvgnagade äpplen.

Myset slocknade en snabbis på sängen sen var det dags att bege sej och hämta upp tant N, vi skulle på hembesök till en annan gammal klasskompis och vän.
Vi babblade som vanligt på om livet och ännu en gång körde vi fel. Det inträffar varje gång vi ska på besök på Knislinge hållet. Hux flux var vi i Österslöv, hur hamnade vi där liksom?
En handbromsvändning senare var vi äntligen på rätt väg.
Fullt ös var ett bra ord att beskriva besöket på. Vilda barn och pratglada vuxna.

Hemåt bar det och middagen stod på bordet hos svärmor, det åts med god aptit. Ännu en dag som fylldes med många härliga människor och glada barn.

Jockarp.