fredag 21 februari 2014

Perfekt....

Bara bus.....


Idag ska jag göra en utvärdering av känslor som utspelade sej under en timmes löpning.
Den perfekta löprundan är svår att beskriva, men jag tror att den inträffade i mitt liv under gårdagen.
Jag har hängt på löpbandet på jobbet i några veckors tid och bara gett mej ut vid ett par tillfällen. Men så igår drog jag upp på mitt älskade berg.
Februari vädret liknade mer det som bruka inträffa i April, ömsom sol ömsom regn. Underbart.
Tre kilometers löpning sen stod hon där. Den älskade och hatade backen. Mördabacken.
Jag trampade på och det gick förvånansvärt enkelt. Det kändes som när man går i en rulltrappa. Varje steg tar en längre upp än det borde. Så enkelt. Uppe för backen valde jag en annan väg en den jag brukar ta. Så fem kilometer senare stod jag åter inför en monstervägg som skulle besegras.
Känslan när det börja gå tungt i backen och huvudet bara pumpar på med positiv energi. När huvudet ser till att musklerna späns i kroppen och benen pumpar på. När den enda vägen att springa är upp.
Jag hade en förväntning och en rädsla att jag skulle möta fröken mjölksyra på vägen upp men hon höll sej på avstånd.
När jag besegrat backe två på ett ganska enkelt sätt blev jag stolt över mej själv och vad min kropp orkar åstadkomma.
Vilja jag har att ta mej upp löpande upp för dessa monsterbackar, viljan som ingen i världen skulle klar att ta i från mej. Jag är stolt över att min kropp svarar så väl på mitt huvud. Hjärtat som pumpar på och ser till att lungorna blir sprängfyllda av lyxigt syre som bara öses ut i musklerna som skriker efter mer.
Jag är förälskad i min kropp och den känsla av vällust som fyller mej vid dessa ögonblick.
Jag konstaterade även att jag har väldigt schyssta lår ;)

När jag vände hemåt tänkte jag för mej själv att detta var den perfekta rundan och att livet i allmänhet är perfekt. Pusselbitarna ligger på helt rätt plats och balansen i livet är noga avvägt och gungar väldigt svagt.
Jag tror att jag nått toppen av välbefinnande och lycka.
Jo,jo Jante hit och Jante dit. Jag skiter i om folk nu blir avundsjukar och säger.....
- Ja,ja det kan inte vara perfekt jämt, snart smäller det till och du eller någon i din närhet kommer drabbas av sjukdom eller olycka.
Det är möjligt att så är fallet, men de väljer jag just nu att inte se.
Mitt liv är perfekt här och nu och jag njuter väldigt av det.

Glad och tacksam blev jag även av ett långt mail jag fick från en helt okänd kvinna. En kvinna som kände igen sej i min resa, detta betyder massor för mej när människor hör av sej, att det finns andra därute som gjort en långresa och delar med sej av det.
Tack.

Mitt lilla mys och jag tog ett långt bad tillsammans och det var väldigt blött, med stänk och skum i ögonen. Buset var givet.
Nya pannkakor i stora lass vispades ihop av de små och stekningen fick stå för mej. Lite utomhus lek med grävning i sandlådan och tittande på vårblommorna som är i full fart med att blomma. Vintergäck och snödroppar, kjesarkronor och påskliljor är på väg upp. Älskade vår.
Vi hade en efterlängtad och välbehövlig heldag tillsammans.

Jag tog ett rejält tag med en genomgång av mina garderober. Underklädslådan blev en rolig utrensning. Jag hittade ett par underbyxor i storlek 60-80 kg som jag snodde när jag var på BB. Tjejerna fick tag på dom och drog dom genast över huvudet. Påhittiga och sockersöta. För Informationens skull så åkte dessa brallor inte ner i lådan igen.

Hästbajshoppning ;)

Jockarp.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar