lördag 29 mars 2014

Att välja lycka....



Jag funderade under de tidiga morgontimmarna när jag skulle till jobbet nästa gång, jag kom fram till att det var på måndag. En futtig liten dag ska jag jobba sen är jag ledig igen. Jag log åt tanken. Både tanken över att jag var tvungen att fundera över när jag skulle dit och självklart över tanke på att jag jobbar så sjukt lite timmar på ett år.
Jag tittade sen på mitt lilla mys och funderade över vilken tur även hon har som slipper 50 timmars veckorna på dagis.
Hon vet det givetvis inte och hon kan därför inte uppskatta det, men kanske att hon kan det en dag.
Jag läste nånstans fem saker som människor ångrar på sin dödsbädd, en av dom sakerna var att dom jobbade för mycket. Jag tycker att det är väldigt skönt att inte jag kommer att behöva säga det på min bädd ;)
Alla har vi val i livet och just nu känns det som jag gör dom bästa både för myset och för mej. Jag är lycklig och det måste vara för att jag väljer det. Enkelt liksom.

Vi tog en kopp kaffe på altanen och bestämde oss för att ta kidsen på cyklarna och köra till stan. Lilla mini hade bestyr med sin systers hjälm så att styra upp det köptes en ny lite mindre storlek när vi var i stan.
Vi köpte nya tyger och fröken flickvän levererade redan samma dag. En ny klänning till myset. Tyget var angrybird, en favorit just nu.
Vi handlade lite på Ica och fyllde  korgen och en väska som hängde på min rygg.

Det blev lite lunch inne sen drog vi ut igen. Jag och tjejerna gick upp till Mollies kusiner. Det studsades på studsmattan med kusinerna och deras kompisar. Det gungades och barnskratten lossades av i ordentliga salvor. Helt underbart så klart.
Min bror gräddade våfflor till halva byn och vi åt glupskt sen fortsatte leken.
Kvällen bestod av lek med barnen. Vi lekte doktor, bagare och kontorist. Det är så roligt att vara med och lyssna på hur resonemanget går och hur det kan skifta i leken.

Min träning till körkampen börjar göra sej påmind i vardagslivet i Jockarp.
Barnen springer nu och sjunger på sången vi ska sjunga. Snacka om att det tränas i palatset.
Det är så gulligt när en lite treåring kommer studsande och sjunger på en sång som är från slutet av 1800-talet, vilket kulturarv.




Jockarp.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar