Fel hund?

Ny klänning, nya skor ;)

Utfärd. Japp. Hopp i bilen med ett mys en mormor och två kamphundar. Vi hade en bra bit framför oss och vi skulle vara vid vårt mål 10,00. Det var vi med trots en massa trista vägarbeten som sinkade oss.
Målet var Helsingborg och anledningen var att de bägge kamphundarna skulle trimmas i pälsen.
Vi lämnade dom hos trimmerskan och körde vidare mot väla.
Ny skor, foppatofflor och gummistövlar investerades till myset. Hon växer så hon knakar den lilla damen.
In på polan en sväng och ut där i från kom hon med en ny klänning. Tjusig som tusan.
Jag slog till med att investera i ett par nya löparstrumpor.
Jag var intresserad av kompressionsplagg men jag lyckades inte hitta någon expedit som hade någon egen erfarenhet av dessa plagg, grisen i säcken vill jag helst inte ha. Prislappen på dessa plagg är det nämligen klökvarning. Hutlöst är ett annat bra ord att använda i ämnet.

De kostar på :)

Efter shoppandet och middagsintaget så drog vi vidare. Vi var leksugna så en lekplats letade vi upp. Myset somnade i bilen så hon fick sova en liten stund innan jag väckte henne så hon kunde angripa parken med alla roliga saker.
Det sken om min lilla sol när hon balanserade, hoppade och åkte rutschkana. Så lycklig hon var min lilla tjej.
Vi bröt leken för att ta en fika. Helsingborg är en mycket vacker stad som för dagen var pimpad med påskris i mängder och fjädrarna var otroligt smakfullt och vackert sammansatta. Men trots detta vackra så beslutade vi oss för att sitta inne. Helsingborg är inte bara vacker den är väldigt känslig för vind. Det blåste väldigt kyligt på oss.

Från fiket för att hämta grabbarna och vidare färd hem.
När vi kom för att hämta dom kände Mollie inte igen Sigge. Och när jag kallade på honom så hon fick se att det var han som kom så trodde hon ändå inte att det var rätt hund. Hon sa att Sigge är tjockare och har mer päls än denna hunden som vi nu var i färd med att ta oss med hem.
Jag gjorde allt för att övertyga henne om att det var rätt hund men det hjälpte föga. När jag satte in henne i bilen i sin stol rann tårarna utmed kinderna på henne. Hon var tvärsäker på att Sigge inte var med i bilen.
Stackaren.
En stund senare när han stod och visade sina små tänder säger hon plötsligt.
- Den hunden har nästan samma tänder som Sigge.
Vi flinade och sa i kör, det är ju för att det är Sigge.
Jag vet faktiskt inte om hon är helt övertygad att det är rätt hund, men vad ska jag göra ?

Vi åkte hem och i Bromölla blev jag avsläppt för att ta mej hem, löpandes. Det gick utomordentligt bra.
Pussande och några ordväxlingar med familjen innan uppfräschningen tog fart.
Efter det var det dags för nattning, vilket gick supersmidigt. Det var trötta tjejer.
En bragig dag.

Tjohoooo ;)

Nu är det åter dags för utfärd. Ingen ro och ingen vila, bara gno och ila ;)

Jockarp.