Mag-tarm problem.....

En dag då det skulle visa sej att jag inte skulle vara så stursk.
Vi kallade in mormödrarna för att se efter tjejligan och sen skulle vi ut.
Rekord längden 3,5 mil var tanken.
Solen vräkte ner och det var helt underbart. 2,4 mil gick bra i löparskorna. Visst att jag var lite sliten och seg men det vore väl märkligt annars.
Men efter denna längd ballade magen ut totalt. Ett par sockar, underbyxor och en massa löv torkandes i rumpan, efter den tömningen var jag väldigt sliten och även lite nerstämd.
Magen krampade så vi gick en bit för att se om det släppte, jag gjorde ett nytt tappert försök att springa men det knöt sej direkt.
Efter 2,8 mil gav jag mej och vi ringde färdtjänsten, mormor och Mollie kom med King caben och cykeln slängdes upp på flaket och mot borgen bar det.

Jag var hängig och sliten hela eftermiddagen efter den totala uttömningen. Jag har faktiskt väntat på denna dagen, varför skulle jag slippa undan det som de flesta löpare får vara med om under sin karriär?
Jag kommer att fokusera än mer på uppladdningen dagen innan ett långlopp framöver. Jag var nog lite väl nonchalant. Smågodis och ostbågar är kanske inte den bästa uppladdningen. Men nu vet jag det. Jag vet även att toapapper kan vara till stor nytta under långpassen ;)

Jag somnade en stund i solstolen när fröken flickvän hade högläsning för mej. Vila och vätska sen var jag på banan igen.
Vi drog till svärmor på middag. Det var som vanligt gott och till efterrätt blev det glass och kaffe ute trädgården. Barnen lekte glatt tillsammans och ja, livet var väldigt enkelt.

Från stan till Mollies kusiner, spontan som attan. Vi var lite sugan på att hoppa på studsmattan, fröknarna gick all in.
Kvällen kom sen tidigt och det blev godnatt.
En braig dag trots fadäsen under löpningen.

Lite vila :)

Jockarp.