Tomhet...

Tidiga kvällar. Efter att myset och jag tog ett bad sa jag till henne att hoppa upp under filten i soffan tills jag var klar med bestyren efter badet. Det tog max en minut, den minuten räckte för att hon skulle slå ihop fullständigt. För mej gick det ungefär likadant. 20,10 sov jag som en gris totalt utmattad.

Morgonen efter tog jag det lugnt på morgonen, flextid är underbart, jag messade min chef och kollade så att det var ok att jag ramlade in lite senare, det var det.
Jag kramade och vinkade av mitt lilla mys som skulle till dagis. Det är inte något vanligt förekommande att jag vinkar av henne på morgonen och jag uppskattade det väldigt.

Jobbet gick fint, självklart blev det mycket marathon prat, det handlade om min prestation och det handlade självklart även om vädret.

Det var dags för taklagsfest. Projektet går framåt och nu änder det mycket ovan jord. Vi var ett 60-tals personer som blev bjudna på en god bit mat. Kallskuret till höger och vänster.

Lite mer jobb på eftermiddagen och så lite flex ut. Jag behövde en kort dag efter helgens tuffa dagar.
Middagen lagades och åts sen väntade det lite häng i soffan med min lilla dotter. Fröken flickvän drog  i väg på ett träningspass.

Vad det gäller träning måste jag erkänna att det nu har infunnit sej en tomhet. Mina tuffa marathon månader är över och jag är stolt över att jag genomförde dom alla som planerat.
Jag anmälde mej, jag tränade och jag kom i mål. Allt precis enligt planen. Men nu är det alltså slut. Jag har ingen utmaning kvar. Inga nya lopp inplanerade. Det är lite sorgligt.
Jag har funderat på ett Ultra marathon bara för att kunna bocka av det och nu när jag är i god form borde det vara ju vara lämpligt. Men sen samtidigt kan det vara skönt att vila kroppen och inte ha så mycket träningtid planerad under sommarmånaderna. Hmm ja det är något jag får fundera på helt enkelt, men nu ska jag bara njuta några dagar av mina lopp och kika på mina medaljer ;)

Jockarp.