tisdag 29 september 2015

Spruta.....



En bra dag på jobbet, det var ett lagom tempo vilket var skönt. Jag fick utbildning på vår nya Volvo 220 en liten lagom pjäs.
Nya riskobservationer vilket är bra, vilket är mindre bra. Bra för att det det kommer upp i ljuset vilka problem som finns och mindre bra för att det är samma problem som återkommer. Ett evigt tjatande.
Jag pratade med en chef och sa:
- Det är trist att behöva agera som en dålig mor.
Han flinade och sa att här är ju fullt med ungar.
Hmm ja kanske är det så att många vill bli omhändertagna och påminda om enkla lätta saker. Inte vet jag.

Jag stämplade ut tidigt för jag hade ett inplanerat möte med mitt mys. Vi skulle på femårskontroll.
Jag var rädd att hon skulle välta hela vårdcentralen när sprutan togs fram men det gick fin fint. Jag höll henne i ett fast grepp samtidigt som sköterskan sprutade henne. Det fanns inte möjlighet för trams. Skönt.
Hon var stolt som en tupp efteråt och vi pratade om att det var bra att göra det innan man fyller fem för då slipper man sprutan när man är fem ;) Hon köpte de resonemanget tvärt.
Vi lämnade centralen och drog mot gympahallen. Vi vinkade av dom stora tjejerna och drog till målarbutiken. Vi är inne i ett renoveringsstimm, det ger ringar på vattnet. Nya idéer och nya projekt. Kul och dyrt.





Fröken flickvän skulle hämta gymnasterna så jag stack hem i förväg och drog på mej löparskorna och gav kroppen ytterligare 8 km. God känsla. Middagen stod på bordet när jag kom hem och jag åt glupskt.

Mormor och morfar hade lagt stora delar av dagen på att fixa till mysets nya cykel, ett nytt bakhjul och en lampa på pakethållaren hade satts dit.
Hon var så lyckligt när jag frågade om vi skulle gå och kika på den och kanske ta premiärturen.

Hon fick ett par klisterlappar med sitt namn på som jag fixat med hjälp av en god arbetskamrat. Dom fick hon klistra på själv precis där hon ville ha dom. Hon stod en stund och tittade på klisterlapparna och vidare tittade hon på sin cykel. Hon var helt underbar mitt lilla mys.
När namnet satt på cykeln bar det av i en hisklig fart.
Hon var nöjd och glad, så även jag.



Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar