Hjärtat....

Mötet på kontoret ;)

Efter en ledig dag så började tisdagen tidigt. Jag hoppade piggt upp ur sängen halv sex och jag såg fram emot dagen.
Hästar och hundar matades och sköttes om. Rutan på King Caben skrapades och jag var redo för bruket.
Jag möttes av organisationsförändringar som jag inte riktigt förstod. Men någon måste väl tänkt. Eller?
När man har medarbetare och vänner som inte mår bra så händer det något på arbetsplatsen och i teamet man jobbar i. Själv blir jag känslig och lyhörd. Jag frågar mina kompisar än mer ofta om hur dom mår. Man ber andra hålla ett vakande öga på medarbetare som man vet har det tufft. Man hjälps åt och stötta.
I går lovade jag mej själv att jag ska tillåta mej att njuta mer när allt blir lugnare.
När jag kom in på mitt kontor hade någon ritat ett hjärta på en post-it-lapp till mej. Den glädjen jag kände där och då var stor.
Vilka medarbetare jag har. Helt otroligt. Jag tror dock att någon annan i mitt gäng hade behövt det hjärtat bättre än jag just då, men visst blev jag superglad.

Jag fick hoppa in och gå en skyddsrond på en annan avdelning. Det är bra att vi kan täcka för varandra om någon blir sjuk. Ofta är det så att man observera saker snabbare och mer på andra avdelningar än sin egen. Win-Win alltså.

Tanken var ännu en gång att komma från bruket i vettig tid, men nej. Det verkar vara helt omöjligt att komma ifrån enligt planerna. Jag måste verkligen bli bättre på det.

På väg hem fick jag info om att hela liga var på väg upp på berget med hundarna. Jag sprang ifatt dom och det var underbart att andas in höstdoften och prassla i alla härliga lönnlöv. Myset ballade ur och ville hem till sina stenciler som hon skulle måla. Ja man kan inte begära vad som helst efter en heldag på dagis. Vi gick hem.

Middag och besök av svärföräldrarna som bistod med både kaffekokning, bokläsning och barnspelande.
Det blev en skön kväll.

Jockarp.