Generationer....

Morfar längst ner till höger på bilden...

Måndag på jobbet och jag kopplade det inte, jag hade så mycket på spisen så när klockan var två på eftermiddagen var jag övertygad om att det var onsdag. Mina kollegor flinade.
Jag hade goda samtal med olika personer, viktiga samtal.
Jag hade även ett något jobbigt och onödigt samtal med en person som vägrar att rätta in sej och följa dom regler som finns på firman.
Detta gör mej så oerhört trött. Att moppsa och sturska upp sej när man är en man som blir tillrättavisad av en kvinna är nog inte så ovanligt. Men det gör mej ändå inte mindre trött.
Hur svårt kan det vara att följa dom enklaste reglerna att använda sin personliga skyddsutrustning?

I min egen grupp pratar vi mer och mer om dom mjukare frågorna på en arbetsplats. Det finns plats för annat än motorskydd, dammig miljö, elfel och petskydd. Nu är fokusen väldigt ofta på hur vi mår i hjärtat. Jag är glad över att mitt gäng har så lätt till känslor. Vi pratar om allt och ingen verkar vara orolig över att visa sej svag. Svaghet har blivit vår styrka. Jag gillar det väldigt mycket.

Efter en bra dag på jobbet åkte jag till dagis och den dagen hade varit fin fin även den. Jag möttes av en liten solstråle som sken oerhört starkt.
Vi tyckte inte att det var lönt att köra hem till byn innan gymnastiken började så vi tog en tur till bibblan. Detta underbara ställe.
För dagen hade dom en utställning från en idrottsförening som hade jubileum. På utställningen fanns bilder både på min morfar och på min bror, jag har sett bilderna innan men det var ändå himla roligt att se dom. Jag berättade för myset om min morfar och hon lyssnade med stora öron.

Gympan gick även den utmärkt och kvällen blev helt underbar. Vi var hemma själva så vi släppte alla måsten och satte oss ner i soffan och började läsa. Jag läste så jag var helt hes i halsen men myset bara krävde mer. Hon är en riktig liten bokmal. Underbart.

Myset längst till höger i bild....

Jockarp.