söndag 27 mars 2016

Cykel olyckan...




Det är ganska kungligt även på Månsagården. Det var skönt att komma hem och mötas av ett underbart väder och ett litet livfullt mys. Hon hade haft det toppen hos mormor och morfar. Hon lyfte knappt på ögonen när jag spatserade in på undantaget för att hämta hem henne.
Vi tog packningen och cykeln och drog hem.
Jag hade köpt en liten överraskning till henne i form av nya strumpor. Hon önskade sej strumpor med katter på och det fick hon. Hon skrek rakt ut och kastade sej i famnen på mej bums och tackade. Det är så underbart att hon är så väldigt tacksam. Det gläder mej oerhört och det gör det roligare att ge.

Bilarna tvättades och piffades till på insidan, vi hjälptes åt och det var riktigt trevligt när alla var ute och grejade. Myset tvättade självklart sin lilla cykel.
Jag var sugen på en löptur och det fanns möjlighet till det.
Jag tog småbyxor på mej och det var premiärturen för året. Helt underljuvligt att springa med solen i ögonen och vinden som fläktade ljummet på mina vintervita ben.
12 km levererades och hem kom jag till ett tomt hus. Dom andra hade begivit sej till blomsterbutiken för att köpa vårblommor. Det är något visst med våren alltid ;)

Vi skulle hjälpa morfar med en enselagebale. Myset tog cykeln och drog iväg. Pang hon stupade, rakt på grusvägen, det såg hårt ut men hon reste sej och borstade av sej. Hon hoppade på cykeln igen och for iväg. När vi stannade till vid lastaren såg jag att det blödde på hennes arm, detta påtalades och det blev ett skri värren än det från vildmaken. Jag trodde ungen fått en kniv i ryggen som hon skrek.
Det misstaget gör jag inte om fler gånger, nästa gång det blöder tänker jag mörka det ;)
Hon grymtade om armen en hel timme efter att hon skadat sej och jag kunde inget annat göra än att trösta och prata om att det är sånt som händer och att smärtan kommer att gå över.

För att bryta ledsamheterna packade vi in lite grillgrejer och en håv i bilen och körde upp på berget och till Grundsjön.
Vi grillade korv och håvade salamandrar som inte fanns. Vi hade en supermysig eftermiddag och jag såg för första gången denna våren små vitsippor. Denna underbara vår vi har till mötes.



Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar