Syning....

Vi kom hem sent efter vår Paris tripp och myset somnade bums.
Mormor tog ledigt från sitt jobb för att myset skulle slippa gå upp allt för tidigt, i stället tog dom det lugnt och åt bacon och ägg till frukost, dom satt och myste lite i soffan innan det var dags för avfärd till dagis.
Alla som ska börja skolan går i något som kallas för sexårsklubben och för dagen skulle dom till gympasalen för att träffa andra sexåringar. Mormor skjutsade myset dit, vidare gick hela gänget tillbaka till dagis. Det hade tydligen varit en kul stund.

Jag var på jobbet i vanlig tid, men lite småtrött det var jag allt när jag vaknade av en underljuvlig fågelsång. Jag fattar inte varför dom börjar sjunga halv sex på morgonen. Sov...

På jobbet blev det lite snack om mitt lopp och det är alltid skoj att prata om det, jag är ju liksom väldigt stolt över min fysiska förmåga. En jobbarkompis berättade för mej att han börjat springa men att han var helt färdig efter ett par km. Ta det lugnt var mitt råd. Man kan inte gå från soffan rakt ut och tro att man blir en löpare som kan njuta av sin löpning, det tar tid för kroppen att vänja sej.

Jobbet flöt på fint och eftersom jag hade ett möte under eftermiddagen som slutade vid utsatt tid kom jag hem i vettig tid. Myset var redan hämtad och det var skönt att se henne på hemmaplan och att hon var vid god och pigg vigör.

Vi var ute och busade lite och hoppade hage, då är det vår. Lite ved kördes in under tiden fröken flickvän fixade med maten.
Det var några sköna timmar som gav energi. Jockarp är något visst på våren.

Lilla fröken har sytt nu igen ;)

Jockarp.