Ultralöpare...

Min morgon....

Jag läste om långa intervaller och det blev jag sugen på att testa.
Klockan ställdes på 03.15 och innan 03.30 var jag iväg. Det var en vacker morgon och doften från daggvåta sädesfält var helt ljuvligt.
Rundan gick över bron och tro det eller ej men det var faktiskt mycket folk ute, att det var nattsuddare som inte lämna festivalen förrän denna tidiga morgon förstod jag ganska snabbt.
Första turen slutade på 13km. Jag duschade av mej snabbt och slök en tallrik gröt på stående fot sen spatserade jag raka vägen in i sängen.
Jag somnade men klockan ringde på tok för tidigt. 06.15 var det dags för nästa runda. Samma procedur i skorna och i väg. Denna turen testades psyket ordentligt. Två varv på min lilla tur, varv rundor är inte min starka sidan, men det funkade fint. 12 km till.

När jag kom hem var trissen vaken, jag växlade några ord med dom och sen var det dags för dusch, yoggi och bingen.
Jag somnade och nästa gång ringde klockan 09.15. Jag pratade med kidsen och fröken flickvän sen bar det iväg igen.
Denna gången bar det uppåt på berget, riktigt tuffa backar men jag njöt av varje steg. Det kändes bra.
Hemma igen efter 11 km.
Svärmor var på besök och barnen var nöjda. Skönt för jag var verkligen inte till någon större hjälp under dagen.

Myset skulle på kalas klockan 13.00 så hela gänget drog till stan, jag tog ett fjärde löppass som var riktigt jobbigt. Det var närmare bestämt vidrigt. Jag svettades mer än jag gjorde på dom tre andra ihop. Det kändes inte bra men jag kämpade på och hem kom jag med 12 nya km in på kontot.
Med ett tomt hus passade det perfekt med ett bad och en timmes sömn.

Myset blev hämtad på kalaset av mormor som varit på jobbet. Första kaffet för dagen bjöds jag på uppe på undantaget.
Vi spelade lite spel och samtalade. Det var en skön stund efter den fysiska belastningen som min kropp fått utstå.
48 km och det betyder ultra distans, dock en lyxvariant av den, men likväl 48km på en dag.

Japp jag är stolt över mej själv ;)


Jockarp.