söndag 11 september 2016

Superlördag....

Lite lusspel....


Gick upp när jag ville, gick ut, möttes av ett helt fantastiskt väder. Solen bländade mej och dimman lättade över Vesan.
Jag satte fyr i pannan för att få varmvatten, vidare ut till hästarna. Dom såg ut att må toppen. En klapp på baken på min fuxiga märr sen lämnade jag henne tuggandes på lite gräs.

Jag mötte myset när jag kom in, hon satt med hundarna och myste i deras biabädd. Jag bjöd in henne till att mysa i soffan i stället. Hon tog betet bums.
Kaffet koktes och doften spred sej i hela palatset.
Fröken flickvän kom upp men hon var seg och något tvär, festligheter dagen innan och en händelse som vi inte rett ut riktigt dallrade i luften. Vem har påstått att livet ska vara enkelt.
Ett gemensamt beslut fattades i alla fall i ärendet under dagen och det gjorde oss båda två bättre till mods.

En hundpromenad för myset och mej, hon på cykel och jag med hundarna styrde vi upp mot berget. Vi plockade med oss en bukett vildkaprifol och det luktade himmelsk.
Jag hade problem under promenaden med dofterna. Det doftade ömsom vår och ömsom höst, jag fick inte ordning på mina känslor som annars bruka funka fin fint ihop med dofterna. Men denna höstdag blev det fontankrock. Det var något som inte stämdes överens.

När fröken flickvän tränat sitt pass drog jag ut på en mil i löparskorna. Jag angrep mördabacken för andra gången denna veckan och det gick väldigt bra. Jag filosoferade, pratade, överlade med mej själv. Det är det bästa med löpningen, det ger mej tid att sortera och analysera vad jag känner. Terapi.

Kaffe på altanen under eftermiddagen och ett mys som var i pysslatagen, vi hade en skön och avslappnad dag.
Mollie var leksugen och jag försökte reda upp om det fanns någon klasslista med telefonnummer att tillgå, men icke. Efter lite spionarbete lyckades jag få tag på en mamma till en klasskompis, tyvärr var kompisen upptagen. Kusinen var dock inte upptagen och myset ville inte att dom skulle vara i palatset utan föreslog att hon skulle cykla upp till kusinen. Hon är så sjukt stor nu. Kusinen ombads komma och möta myset och allt gick toppen.
Jag fick infon av min bror att hon varit superstolt över att köra dit utan mamma ;)

Jag och fröken flickvän passade på att gå i skogen med kamphundarna, vi behövde det. Allt blir bättre när man rör sej framåt, det viktiga i livet dyker upp i skallen på mej vilket är bra.
Bra var att vi hittade en hög med gula kantareller, fröken flickvän som inte är så van vid att hitta kantareller blev överlycklig. Socker söt.....

Kvällen bestod av mys med min dotter, gräsänkling men med världens bästa sällskap.
Lättlevt.


Selfiiii.


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar