måndag 31 oktober 2016

Snyggeflatan....

Japp här är hon ;)


Vi sov som små grisar myset och jag, halv sju den nya tiden vaknade vi upp ur vår härliga dvala, hon var lugnare på söndagsmorgonen så det blev ett längre och härligare mysande.
Jag filosoferade över min styrka, ännu en gång har jag hanterat en livskris utan hjälpmedel, jag fick förvisso en dos tabletter utskrivna av herr doktorn men det var just in case. Tanken var aldrig att dom skulle nyttjas.
Att jag är stolt över min kropp och framförallt huvudet är inget någon någongång ska kunna mista sej på.
På grund av det huvudet och den kroppen kommer jag under hösten att ge en intervjuv i en tidning. Hur repotaget ska vinklas vet jag inte riktigt än, men om jag fattar rätt så är dom i behov av kvinnor som jag, kvinnor med styrka och civilkurrage. Det ska i alla fall bli sjukt kul. Lite reklam för boken och sjukt mycket reklam för mej själv, det är det som är tanken. Ibland glömmer jag att jag är gay det får jag inte glömma att förmedla ;)

Efter frukosten tog jag en löptur på en timme, jag kände mej fräsch, jag såg fräsch ut och jag var fräsch.
Efter löpning och dusch hade jag lite egotid framför speglen och ja, jag är ta mej tusan som en flaska årgångs vin, jag blir bara bättre och bättre med åren Jag tror aldrig jag varit i bättre form och inte snyggare heller. Men man kallas inte för snyggeflatan för inte...
Självförtroendet är det inget fel på ;)

Egotiden varade inte så länge det var dags för ett extra pass i simhallen, vi har missat ett par gånger på grund av semester, så det ska simmas igen.
Myset var överlycklig då en liten tjej som bott under samma tak som hon i över tre års tid var på plats, dom härjade hej vilt i poolen så fröken fick styra upp dom lite. Bra att man kan umgås på ett vettigt sätt trots alla hugg i hjärtat.

Ännu en delikat middag levererades och jag uppskattar det väldigt när det bara är myset och jag som är i köket. Vi får tid för varandra och att göra maten ihop med henne är underljuvligt. Vi gillar köket båda två.

Vi har postat inbjudningskorten till kalaset och kartan som är tänkt till väggen är upphämtad, nu hänger det mest på mina fantastiska jobbarkompisar om lösningen är möjlig. Jag tror det kommer bli sjukt snyggt. Spännande.

Eftermiddagen passade utmärkt till att titta till ägorna lite, vi tog fyrhjulingen upp på berget och kollade på avverkningarna. De såg bra ut. Det var solen i ögonen och vinden i håret. Så lyxigt att köra runt på sina egna ägor och se hur skogen växer och genererar slantar på kontot. Lilla fröken Vilhelmsson är helt klart född med en guldsked i mun, men om det vet hon inget än.




Frihet...


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar