fredag 17 mars 2017

Lysande....

Rysligt pigg 06:30...


Pang. Löpbandet, det kändes bra, jag var pigg och såg fram emot att springa. Den första kilometern är lite seg innan kroppen fattat vad som händer men hjärnan var med och det är A och O.
Jag hade svettats hela natten eftersom veden är inkörd och pannan har en sjukt grym kapacitet, detta medförde klart att kroppen var i det närmsta tömd på vätska. Jag hinkade i mej några glas innan kaffet intogs nyduschad och fräsch som en nyponros ;)

Det var studiedag på skolan så myset hängde med mormor hela dagen. Dom pysslande med en av deras paradgrenar. Shopping, dom är suveräna på det och ja, jag är mer än tacksam över att slippa kasa runt i affärer, det är inte riktigt min favvosyssla det där.
Polan och lilla pyret levererade vår kollektionen. En ny fin röd jacka som jag inte ens vill veta prislappen på och en liten söt aprikos tröja. Myset var så lycklig när jag ringde hem under dagen för att höra hur hon hade det. Hon berättade om kläderna och att hon och mormor varit på restaurang, Spätta hade intagits av myset. Jag log tacksamt över hennes rapport. Det är så ljuvligt att höra hur bra hon har det.

Jobbet, ja jag skrev faktiskt på ännu ett anställningsavtal under gårdagen. Jag har en hel hög i min pärm som är märkt Privat. Det kändes bra och ett samtal med chefen mynnade ut i att förändringens vindar kommer att blåsa på efter min föräldraledighet i sommar. Jag ser nyfiket fram emot det ;)
Jag tog en sen eftermiddagsfika och begav mej till ett fackligt möte. Det var också en intressant tillställning. Maten hoppade jag över, jag ville hem fortast möjligt till mitt mys.

Väl hemma blev det mannekänguppvisning, tandborstning och hopp i bingen. Jag kröp ner jämte henne och vi läste en bok. Hon började att läsa första raden; Det var en gång. Sen blev det för jobbigt med alla små bokstäver så jag tog över. Men jag är glad att hon försöker.
Hon hade blivit tillsagd i skolan att hon inte fick lov att hjälpa dom andra eleverna med läsningen, det hade tydligen skett. Orden dom skulle läsa var MOS och MUS. Det fixade klar lilla fröken Vilhelmsson galant och ansåg sej behöva hjälpa sina vänner på traven. Detta berättade hon för mej under vår sagostund. Jag älskar dom stunderna när hon berättar om vad som händer när vi är ifrån varandra. Det är så otroligt viktigt för mej.


Lyckligt lysande ;)


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar