Ingen morgonlöpning. Logistiken gick inte att lösa så det blev väldigt lugnt. Mollie hasade sej upp vida halvåtta då hade jag redan fått ner dom första kopparna kaffe.
Hon kollade lite på teve och jag serverade frukosten i soffan till henne, det är ovanligt men ibland får man släppa lite på ordning och reda och ta risken att soffan blir kladdig. Söndagsmorgonen var en sån riskmorgon ;)
Jag gjorde dom sysslor som var tvungna och dom var minsann väldigt få. Jag var trött och la mej på soffan jämte mitt lilla mys. Där låg jag och halvlurade en timme och hon var slö hon med. Det där med Mellodifestivalen verkade tagit knäcken på det bägge fröknarna Vilhelmsson.
En lättlunch serverades och jag började piggna på mej. Efter lunchen kom bästa Tant N. Som jag saknat henne, det var alldeles för längesen vi sågs. Det hade hänt så sjukt mycket i våra liv. Vi rev av ett par timmar med gammalt och nytt och det var skönt att bli uppdaterad på hennes liv. Vi kramades och löfte om att höras av så fort det inträffade något oväntat i våra liv (vilket det gör jämt) gavs. Självklart fick jag en del saker att fundera på, så är det alltid när vi träffas, det känns som om vi alltid hittar någon punkt som kräver lite mer analysering än vad man föst tror.
En löprunda var alltså ett måste. Mollie cyklade upp på undantaget och jag begav mej ut på mitt älskade berg. Jag mötte inte ett enda liv och det var superskönt, jag ville inte ens hälsa på någon om jag skulle mött någon, jag ville vara själv i mina tankar. Och jo, jag mådde bra, det var alltså inte jobbiga tankar allt var lätt men det krävdes ändå 13 km för att jag skulle vara tillfreds.
Jag serverade min kära familj pizza, jag ville inte ha men jag kände för att köra lite bil, det har jag inte gjort på hela helgen, jag som älskar att köra bil. Nytvättad suv och Winnerbäck i högtalarna, kan det bli bättre, knappast va. Friheten var ett faktum. Synd bara att det inte är längre körning till city.
Snubben som attesterar min lön ringde, det var märkligt tyckte jag. Men vi hade ett gott samtal. Han undrade vad jag hade för planer till sommaren, tja jag vet inte men jag blir nog ledig några månader. Jag har fett med föräldrar dagar kvar och det känns som jag inte är ett dugg intresserad av att efterskänka dom till staten, inte chans ;) Så efter samtalet lutar det åt att jag faktiskt ska vara långledig efter min avslutande projekttjänst. Det är ju inte fel och jag vet att jag är en fena på att fylla dagarna, det oroar jag mej inte det minsta för.
Gullig som jag var erbjöd jag mej att ställa upp om det skulle köra ihop sej, om jag kan tillade jag ;)
Nattningen blev tidig och väldigt mysig, jag fick ligga jämte min dotter när hon somnade och jag låg kvar efter att John Blund varit på plats och kastat grus i hennes ögon. Jag bara låg där tacksamt och lyssnade. Tacksam över att den där inseminationen lyckades den 12/3-10. Det var ju liksom inte självklart. Men efter sjätte försöket beslöt något/någon att nu är det Leonora Vilhlemsson tur att bli gravid. Tack för det.
 |
| Jag har aldrig tagit denna vägen.... |
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar