Småbyxor....

Gymmet, ja det är sanningen det. Det är fortfarande för mörkt på morgonen för att ta en tur på berget. Jag fick smaka på känslan lite innan vi ställde om klockan och jag fick mersmak. Nästa vecka borde det rimligtvis funka att ge sej ut vid halv sex på morgonen, jag får väl ge mej till tåls lite. Men det är svårt.

En ny strategi sattes i spel på jobbet, jag gillar när vi testa olika saker och olika lösningar, livet blir lite mer intressant då.
Nya prover togs och en cykeltur på det. Självklart socialiserade jag en hel del.

Jag drog hem till myset som hade blivit hämtad av mormor för vidare färd till frissan. Topparna hade klippts och självklart var hon sockersöt. Det var inte så stora förändringar men jag hoppas att det kommer märkas väldigt stor skillnad när kammen ska fram.

I skolan hade barnen gått till kyrkan och jag antar att dom pratat om påsken, enligt Mollie ska dom dit igen nästa vecka, jag vet inte vad jag tycker om det ;) Hon fick en fin mössa som jag blev mäkta avundsjuk på. Jag skulle också vilja ha en sån, jag undra om den möjligheten finns?

Jag hoppade för första gången detta året i mina småbyxor. Vilken lycka, vilken befrielse, jag älskar verkligen våren, tja jag älskar sommar, höst och vinter med men våren är speciell. Jag log, skrattade, hoppade lite, sprang och så kramade jag min dotter, jag var sjövild. Vårkänslor delux ;)

Vi gick upp på undantaget och grillade korv, korv är verkligen underskattat, supergott och enkelt att göra ;)
En kaffe på det i kvällsolen. Livet var sådär underbart lättlevt.
Mollie drog fram ett krocketspel, något hade dock hänt, de saknades lite små detaljer som kan vara bra att ha.

Jag fixade lite med min cykel, barnsadeln åkte bort, den tiden är förbi. Mollie cyklar så bra själv nu och jag hade nog aldrig orkat ha henne där bak, hon är en rejäl dam.

Vi tog en chill kväll i soffan. Vi har ett bra liv just nu mitt mys och jag men bättre kan det bli ;)

Småbyxor på :)

Jockarp.