söndag 14 maj 2017

En bra dag mamma....

Höjdrädd? eller hur...
Inte rädda för vatten heller ;)


Fem dagars avhållsamhet, ja det fick räcka. 07:00 stod jag på startlinjen (tröskeln) i palatset redo för att ge mej ut.
Jag tog berget, jag behövde det, det var så underbart vackert där jag sprang. Ljust ljust grönt, det gjorde nästan ont i ögonen så mycket grönt var det. Solen steg och den värmde mej. Solen spräcker knoppar. Ja precis så upplevde jag det när jag sprang förbi bokarna som stod längs vägen. De kändes som om knopparna brast för solens värme likt små corn som poppas i en gryta med olja. Det var en fin upplevelse.
Tanken var en lite lagom tur på 12-15 km men det gick inte att avbryta. 24 km slutade turen på och jag kände mina muskelfiber i kroppen lugna sej något, dom som var på explosionsgränsen innan jag begav mej ut. Go känsla.

Hem och lite kaffe sen var det dags att röja lite på borggården. Gräset börja sätta fart överallt och det gäller att hålla tempot uppe och ansa det.
Vi började med gräsklippning och sen övergick jag till röjsågen. Mollie hjälpte mej självklart och när hon stod och räffsade gräs sa hon plötsligt. Det är en bra dag idag mamma, att bara gå här och räffsa.
Jag flinade lite åt henne, för hon lät precis som jag ;)




Vi tog en hel del pauser, jag med kaffe och hon la sej under parasollet och spelade på paddan. Det gäller att njuta när möjlighet ges.

Eftermiddagen kom och vi avslutade arbetet för dagen för att fräscha upp oss lite och ge oss över berget till våra vänner.
Där bjöds det på grillfest. En badbalja intogs av barnen och det badades och busades i vattnet.
Grillat kött och de första svenska jordgubbarna kittlade mina sinnen. Lukt, smak och känsla. Underljuvligt. Vilken kväll.

Vi tackade för festligheterna och begav oss hem till min icke kaffedrickande vän och fortsatte festandet (med något mindre promille) Chips, chocklad och vatten. Det var vårt mellomys det.

Barnen kom igång och började leka när klockan var sen så för dagen fick vi avbryta leken vilket aldrig är roligt, men ibland nödvändigt.
Vi körde över berget igen och klockan var väldigt mycket när vi kom i säng.
Men jag håller med Mollie. Det var en bra dag.

Mys i skuggan...


Lite vila....


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar