Regnbågsbarnens kämpe....

Ingen löpning men väl sovmorgon, jag hasade mej upp klockan sex och satte fyr i pannan. Matlådan i handen sen begav jag mej ut.
När jag gick utanför palatsets dörr och satte nyckeln i låset och vred om för att låsa, ilade det i hela kroppen av vällust. Solen värmde min rygg och jag log av lycka.
Jag gick ner för trappan och tänkte, detta är en morgon jag ska plocka fram en gråmulen Novembermorgon när livet känns mörkt och tungt. Då ska jag tänka på denna Majmorgon då livet var ljust och enkelt.

Morgonen fortsatte med en kopp kaffe och en massa problem. Tack det bara vältes över oss. Vi började bums med att försöka reda upp bekymrena, 1,5 kg hjärna fick aktiveras, dom grå gnoddes hårt. Vi vände och vred på bekymrena och teoretiska lösningar blossade upp. Hur det ser ut i praktiken har vi inte en aning om än, men det har vi inom en snar framtid.

Möte under eftermiddagen och torsdagsfikan slank ner. Det har blivit en trevlig aktivitet det.
Jag tackade för mej och körde för att hämta upp mitt mys. Vi drog vidare till ICA för att komplitera lite till Tacosen.
Jag hade fått tips om att det var en artikel om mej i en tidning. Vi hittade tidningen och det var verkligen vackra ord. Regnbågsbarnens kämpe Leonora stod det. Den titeln går minsann inte av för hackor. Hittills har pressen varit god mot mej men jag antar väl att det kommer att skrivas km vis med rader om jag nu kommer bland dom fyra bönderna som ska följas i sommar. Och hur det kommer att vinklas och läggas fram har jag inte en aning om. Men just nu gläds jag väldigt av deras proffsiga journalistik. Dom skriver om saker som hänt, fakta utan vinkling. Bara den bittra sanningen. Den är nog så säljbar antar jag ;) Nyheter för Sverige och historia för mej, det känns bra.

Hem och när vi kom upp på borggården låg det en blombuket neranför trappan. De var en stor vacker bukett. Vem den var i från vet jag inte. Ett namn stod det men de finns nog en hel del kvinnor i Sveriges rikes land med det namnet. Stort tack i alla fall vem du nu än är.

Vi gick in och började laga mat, morfar bjöds ner från undantaget och kamphundarna var självklart med. Vi tömde alla faten, så ska det se ut.

Kvällen blev väldigt blåsig och vi satt i soffan och lyssnade på den vilda vinden som virvlade upp jord från Vesan in i våra fönsterkarmar. Hej sandstorm typ. Vi höjde temperaturen inomhus och kröp upp tillsammans i soffan.
Vid nattningen hörde vi fågelsång och Mollie frågade mej varför sjunger fåglar?
Svar på det. Varför sjunger du och jag ;)

Jockarp.