Samma regn...

Leverans av en stor tavla :)

Jag vaknade upp på natten av att det spöregnade ute och det första jag tänkte var:
Fan! jag har tvätt ute på strecket.
Men jag lugnade mej och i stället njöt jag av att faktiskt ligga i samma säng och lyssna på samma regn med en annan människa. Det är en stor lycka för mej. Det var kärlek.

Morgonlöpning och det var vissa problem att ta sej från sängen, vaken och pigg var jag men likväl var det annat som lockade och drog i mej.
Ut kom jag något sen men det gjorde inget jag var så otroligt stark. Lätta ben, lungorna skötte sej exemplariskt och hjärtat pumpade i symbios. Jag var fri och med den känslan gick det ruskigt fort. Regnet öste ner på mej hela rundan men i min värld lyste solen från klarblå himmel. Lättlevt.

Jag fick ta tag i lite arbetet, det var ett tag sen, ovant men kul. Jag längtade stora dela av dagen till att komma hem, det är bra att längta (ibland)
Hem kom jag och jag möttes av ett par bruna vackra ögon och ett leende, det är något jag helt klart kan vänja mej vid.

Mollie hade hängt med en kompis hem från skolan och hon skulle hämtas upp. Vi hade lite problem med att hitta henne bland ett virrevarr med lägenheter. Jag är glad att jag inte bor så.
Middag lagades och åts. Myset och jag åt själva och det kändes i hjärtat att något saknades.
Jag tog ett litet röj i palatset medan lilla fröken kollad på något program på datorn.

Nattning utan bokläsning, det gillar jag inte, vi får ta och skärpa oss lite med det. Läsning är viktigt och det ger ro.

Lite häng i soffan innan läggdags och det blev intressanta, svåra och känsliga samtal. Lite som livet är faktiskt.

Trivdes fint med ny håruppsättning ;)

Jockarp.