Målaren....

Vad gör man inte för konsten?

Sex mils löpning, ja, jag har levererat en del denna veckan, det känns fint. Mördabacken varje dag och det har varit skiftande pigghet i benen. Men jag har behövt det, motståndet.
Samtidigt har jag hållit nere rejält på intaget, godis och annat onyttigt har varit som bortblåst, jag har helt enkelt inte haft något sug efter det. Vilket även det är bra, jag känner mej i fin form.

Några stora pappersark och lite färg, hmm japp resultatet av det väntade inte på sej. Smarta mamman hade i alla fall vett att vara utomhus när tyglarna släpptes fria. Bra där!
Vi hade en super mysig stund ihop och myset målade mina ögonlock med guldfärg, så vackert.
Lite färg på mage och ben sen fick det bli en dusch.
Jag älskar när vi gör spontana och saker som inte tillhör vanligheten, det behöver inte vara stora saker, det räcker med lite färg, papper och ett par kroppar ;)

Mollie skulle till en kompis och återigen fick jag rusta mej för tid utan henne. Vad skulle jag göra?
Jo jag drog till banken och satte in hennes mynt som hon sparat, skönt att äntligen få det gjort.
Jag körde hem och tvättade av bilen, det var välbehövligt. Kaffe i mängden på altanen och lite trimning av gräs i hästhagarna. Så tjusigt så. Jag plockade fram motorsågen, tanken var att blåsa ner lite små träd och buskar som växer runt palatset, men nä jag tyckte det blev för varmt, jag skjuter upp det jobbet lite. Så jobbar jag.

Jag mådde inte helt prima men jag hoppas att det kommer att skiftar inom det närmaste, att jag får ordning på känslor och att jag finner tillit och tro till det som sker.

Jag lyssnar extremt mycket på musik just nu vilket jag uppskattar väldigt, jag har fått så mycket ny input, fått höra så väldigt mycket vackert. Och igår stötte jag ihop men en man vid namn Jason Mraz och hans låt sen 2012 I Won`t Give Up. En helt fantastisk låt, jag fattar inte hur jag har kunnat missa den i alla år. Livet, känslan och nuet kan förändras på några få sekunder när man hittar en låt som träffar perfekt. Jag blir lite småkär när det händer. Det är så otroligt vackert. Jag gillar vackert. Jag var tvungen att skicka låten bums till en kvinna som jag vill säga precis allt de som låten innefattade.

Vi dissade matlagningen och köpte en familjepizza, lite väl optimistiskt kanske att vi skulle välta i oss hela den själv, men vi kämpade på ;)

Mollie och jag pratade om myggbett, hon hävdar att man blir rynkig av myggbett och hon tyckte synd om mej som var så gammal och hade blivit utsatt för så mycket myggbett. Jag log.
Ja alla dessa kontraster i livet, jag tror att dom endast kan ske om man har ett barn i sin närvaro. Det är helt sanslöst vilka skiftningar livet tar med Mollie Mys Vilhlemsson i familjen. Jag älskar det så klart. Hon är helt fantastisk.

Kvällen höll på att sluta i en massiv frustration, jag avskyr när jag inte behandlas med respekt. Jag ser det som viktigt att ha en dialog med människor som befinner sej i ett familjeförhållande med mej. De spelar ingen roll om personen befinner sej vid brevlådan eller på månen, det viktiga är att informationen om vilket kommer fram.
Lösningen kom när mörkret fallit över palatset och är det något jag verkligen älskar så är det just lösningar :)

Den lille ja...

Jockarp.