Magkänslan...

De vackra, jag väljer att se det....

Hmm ja nog är det väl så att man ska lita på sin magkänsla eller kan den helt enkelt spela en ett spratt? Ja jag är osäker i detta nu faktiskt.
Två gånger i livet har jag fått en fruktansvärd känsla i kroppen om att något inte står rätt till, dom gångerna har det varit befogat, det har verkligen inte stått rätt till. Känslan kom kanske lite i senaste skedet, men den kom och den var kraftig.

Jag sitter just nu i skrivande stund med en märklig magkänsla och jag ogillar det skarpt. Det skulle kunna vara efterdyningarna från dom andra gångerna som gör sej påminda, att man får någon slags dejavu, att något sker idag som man varit eller tror sej varit med om innan och att det helt enkelt väcker den känslan i mej. Jag vet inte jag är väldigt förvirrad i detta nu. Men det känns allt annat än väl i min kropp.

Ibland funderar jag på över om jag ska isolera hela mej för ett ögonblick. Koppla bort Mollie, arbete, hem och fritid. Och bara fundera på vad vill Leonora Vilhelmsson, Vad känner Leonora Vilhelmsson. Att ta beslut ut efter det och inte vad som kan tänkas vara rätt för familj och andra människor. Kan man göra så, är det moget, är det att ta ansvar för sitt liv och sina egna känslor?

Jag står även just nu inför en inspelning för programmet Bonde söker fru och pressen börjar riva i mej. Jag vet inte vad och hur jag känner inför det, jag vet inte vad som kommer att hända och vad som kommer att krävas av mej. Varken under inspelningen och när programmet börja sändas. Just nu är hela mitt inre upp och ner och den förbaskade magkänslan river....

Vad som inte stör som är så underljuvligt skönt där jag kan finna vila, det är att min lilla dotter mår helt förträffligt.
Hon känner att hon kommit bättre in i gänget på fotbollsträningen och jag är så oerhört glad över det.
Hon trivs på skolan och hon har många fina vänner, även en bästis ;) Som mamma eller som denna mamman så är det den totala lyckan. Mollie mår toppen och det är det viktigaste i allt.
Jag stannar ofta där i tanken och blir kvar där. Hon är och förblir viktigast för mej, oavsett var jag är i livet eller vad jag befinner mej på jorden.
Och med den känslan är jag fullkomligt trygg.

Min lilla lirare ;)

Jockarp.