söndag 22 oktober 2017

Tandläkarväder.....



Det gråa var massivt. Allt var grått, det regnade och var dimmigt hela dagen. Molnen orkade inte ta sej upp över berget. Det var som herr Winnerbäck skulle sagt. Tandläkarväder.

Jag vaknade tidigt, Mollie vaknade sent men vi åt en gemensam frukost. Hon kröp ner i soffan under en filt och tittade på Tv. Jag gick ut och tog traktorn och började köra ved. Lite folk passerade palatset under förmiddagen där i band en dam som älskar julen, hon kom och klippte lite granris och vi surrade på om allt möjligt som föll oss på tungan. Det var ett kärt återseende ;)

För att inte jag själv skulle bli lika grå i sinnet som vädret var så hoppade jag i löpartightsen och tog en liten sväng. Duggregnet nådde mej in på bara skinnet men jag brydde mej inte. Jag njöt av vattendropparna mot mitt ansikte.

Dyngsur kom jag hem och det passade utmärkt att börja städa, det finns ingen syssla i hemmet som gör mej varmare än att dammsuga.
Vi höstpysslade lite och plockade in blommor, löv och kastanjer. Mollie gjorde en egen adventsljusstake, om vi kan använda den är ännu oklart, men hon var väldigt kreativ.

Middag behövde jag inte dona med för lilla fröken Vilhelmsson skulle bo över på undantaget så dom skulle äta tillsammans, anledningen till det var att jag hade ett 12 timmars nattpass med att flytta ved. Det var ett pass som förflöt ganska enkelt, vi skrattade hysteriskt och det kom redan tidigt på natten. Oftast är nivån väldigt låg fram på småtimmarna, då kan det räcka med att någon säger apelsin så skrattar alla.

Jag körde hem till ett tomt hem vilket verkligen inte tillhör vanligheten, Det kändes sorgligt på något sätt. Jag slog bort den sorgliga tanken och kröp ner i sängen. Jag låg en stund och lyssnade på regnet.
Jag tänkte på den där önskan jag hade när jag sökte till bondeprogrammet. Önskan om att ligga i samma säng och lyssna på samma regn med den man älskar.
Här låg jag nu och lyssnade på dropparna mot fönster helt allena. Bedrövligt var tanken som for förbi. Men jag vände mej om och tänkte, i kväll kommer hon hem. Hon, kvinnan i mitt liv. Jag log lite och funderade över om det skulle regna nästa gång vi låg tillsammans i sängen ;)
Där nånstans slog jag igen mina grönbruna ögon och somnade som en stock.


Den här lilla strålar iaf ;)
Jockarp.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar